– Det behövs en nationell strategi som är långsiktig, någon behöver ta ansvar för lösningar, regeringen eller Folkhälsomyndigheten, säger Emily Holmes, professor i psykologi, Uppsala universitet.

Hon bedömer läget som akut.

– Jag tror att en strategi hade behövt vara på plats för ett år sedan, säger Emily Holmes.

Rapporten pekar på att risken för utmattning ökar särskilt som läget var i vården var ansträngt redan innan. Därför var de anställda dåligt rustade för att möta pandemin som innebär en långvarig och traumatisk belastning. För att undvika långvarig psykisk ohälsa krävs att anställda i vård och omsorg får förebyggande insatser samt rehabiliterings- och återhämtningsprogram.

Det slås fast i en delrapport som Kungliga Vetenskapsakademin expertgrupp. Sedan förra hösten kartlägger expertgruppen kunskapen om coronaviruset, covid-19 och dess spridning i samhället. Detta på eget initiativ och samtidigt som Coronakommissionen som regeringen tillsatt.

KA har tidigare rapporterat om att arbete med covidpatienter kan öka risken för psykisk ohälsa och stressexperten Marie Åsbergs varningar om att sjukskrivningarna kan komma att öka.

Samma faror ser Emily Holmes. Sedan tidigare är det känt att långa arbetsdagar under svåra och ihållande omständigheter är kända riskfaktorer för sjukskrivning.

– Vem som helst som jobbar långa pass i en svår situation kommer att drabbas av en stressituation. Man måste hitta en lösning för schemaläggningen så att man inte arbetar 12 timmar i sträck och att man har möjlighet till återhämtning och semester, säger Emily Holmes.

Emily Holmes

45 procent av den brittiska sjukvårdspersonalen på iva hade kliniska nivåer av psykisk ohälsa som posttraumatiskt stressyndrom, PTSD, depression och ångest och självmordstankar, enligt en brittisk studie från januari 2021. Därför är det brådskande att sätta in förebyggande stöd men också att forska om vilket stöd som behövs. Emily Holmes anser att Sverige har mycket att lära av till exempel Storbritannien.

Samtidigt slår hon fast att brist på återhämtning kan försämra den psykiska ohälsan.

– Då ökar stressen, i värsta fall förvärrar det belastningen och psykisk ohälsa. Vare sig pandemin går över eller inte, så försvinner inte den psykiska ohälsan. Psykisk ohälsa efter stress kan fortsätta och även bli värre över tid. Det är ett långsiktigt problem inte bara för individen och utan också för samhället, säger Emily Holmes.

Förutom ökade sjukskrivningstal är hon rädd för att detta kommer leda till uppsägningar och att det kommer att belasta sjukvården många år framåt.

– Samhället kommer lida av att de försvinner från sjukvården. Arbetsgivarna borde vara väldigt oroliga och planera långsiktigt för att hitta lösningar, säger Emily Holmes.