Om intrycken från avtalsrörelsen:

Hur vill du sammanfatta avtalsrörelsen med omkring 70 nya avtal, det är ju din första som avtalssekreterare?

– Vi ska vara väldigt stolta och glada att vi under förutsättningarna som var väldigt tuffa lyckades genomdriva en väldigt bra avtalsrörelse för Kommunals medlemmar.

– Förväntningarna, med all rätt, var skyhöga både innan pandemin men framför allt under pandemin. Men jag tycker att vi ändå utifrån de förutsättningarna har lyckats väldigt väl under avtalsrörelsen. Vi har till stor del lyckats med de strategier vi lade inför avtalsrörelsen.

Är det något du är särskilt nöjd med?

– Jag är särskilt nöjd givetvis med att vi lyckades få igenom en särskild satsning till yrkesutbildade på alla de kollektivavtal vi tog oss an inför den här avtalsrörelsen.

– Och jag är väldigt glad över att vi har lyckats sänka arbetstiden för ständig natt på SKR och Sobona men vi lyckades också sänka arbetstiden inom Arbetsgivaralliansen vilket var oerhört bra.

– En tredje sak jag skulle vilja lyfta är att vi lyckades få en rejäl satsning på ob inom trafiken som har varit viktig för dem under många år.

Vad är du mest besviken med?

– Att vi inte lyckades få engångsbelopp, utom med SKR, Sobona och Arbetsgivaralliansen, är något som känns jobbigt. Jag är lite besviken över att vi inte lyckades få igenom konkurrensneutralitet mellan avtalen när det gäller det.  

Vi har ju att förhålla oss till märket. Och när man inte ingår i en LO-samordning är det oerhört svårt att göra något som är utöver märket.

Johan Ingelskog

Är det något ni skulle ha kunnat göra annorlunda för att lyckas även där?

– Nej, inte vad jag kan se. Vi har ju att förhålla oss till märket. Och när man inte ingår i en LO-samordning är det oerhört svårt att göra något som är utöver märket.

– Dessutom på den privata sidan fanns en pensionsöverenskommelse som var viktig för Kommunal. Hade vi brutit mot normeringen så hade Svenskt Näringsliv kunnat säga upp den här pensionsöverenskommelsen för alla andra LO-förbund. Och det var ett pris vi inte var beredda att ta för en konflikt. 

Hur kan Svenskt Näringsliv i det läget säga upp pensionsavtalet med alla andra LO-förbund?

– Därför att konstruktionen i pensionsöverenskommelsen mellan LO och Svenskt Näringsliv innebär att om ett medlemsförbund driver igenom högre löner än normeringen kan endera part säga upp pensionsavtalet för alla. Och det är ett avtal mellan LO och Svenskt Näringsliv.

Vad tar du med dig till kommande avtalsrörelser från den här avtalsrörelsen?

– Jag tar med mig det fantastiska engagemanget från medlemmar, förtroendevalda, delegationer, tjänstemän och ombudsmän. Att vi lyckades gå i takt i hela Kommunal. Ett fantastiskt folkrörelsearbete som jag är oerhört stolt över, som jag tar med mig och funderar på hur vi kan bygga vidare på.

Om LO-samordningen:

Ni förhandlade på egen hand, utan att vara en del av LO-samordningen. Hur viktigt är det för Kommunal att vara en del av LO-samordningen framöver?

– Det är inget självändamål på något sätt att stå utanför en LO-samordning. Men vi har upplevt i de senaste avtalsrörelserna att vi inte har blivit lyssnade på av de andra LO-förbunden.

– På sikt är det givetvis farligt för hela arbetarrörelsen om Kommunal skulle ställa sig vid sidan av framåt. Men det är inte bara vårat ansvar att vi har stått utanför utan även de andra förbundens som inte har lyssnat på oss i tillräckligt stor utsträckning.

Men innebär årets avtalsrörelse att ni har kunnat visa att ni inte behöver en LO-samordning för att kunna göra en avtalsrörelse ni är nöjda med?

– Det är oerhört viktigt för Kommunal att LO är starkt. Men det får inte bli på bekostnad av att det inte fungerar överhuvud taget för oss.

– Vi har ju avtalsområden som är betjänta av LO-samordning, där vi inte har lika stark konfliktstyrka och där man med LO-samordning får ett skydd av de andra LO-förbunden som blir skyldiga att varsla om konflikt eller sympatiåtgärder. Så på vis är det inget självändamål att stå utanför.

Det är oerhört viktigt för Kommunal att LO är starkt. Men det får inte bli på bekostnad av att det inte fungerar överhuvud taget för oss.

Johan Ingelskog

– Vi kan konstatera att vi klarade det väldigt väl denna gång. Nu utvärderar vi det. Vi kommer att ha en rejäl diskussion vid kongressen nästa år om vår framtida lönepolitik. i den kommer vi givetvis att diskutera hur Kommunal ska ställa sig till framtida LO-samordning och vad som krävs för att vi ska kunna ingå.

– Sedan vill jag vara tydlig med att man inte alltid kan i en LO-samordning få precis som man vill. Men över tid måsta man känna att man får mer än vad man ger. Vi tycker inte att under de senaste avtalsrörelserna att man har lyssnat tillräckligt på Kommunals synpunkter av konstruktionen på framförallt lönesamordningen.

Om satsningarna på yrkesutbildade:

Ni har valt att göra satsningar på yrkesutbildad personal. Och det har ni lyckats med, men inte med så jättestora belopp. Nu senast blev det 150 kronor extra. Det beror ju på att inom till exempel vården är ju väldigt många yrkesutbildade som ska dela på denna satsning. Har ni övervägt att göra satsningen annorlunda så att det blir mer till dem som omfattas av den?

– Man kan tycka att 150 kronor är lite. Men det är ändå 150 kronor mer än vad andra har fått. Vi har inte tagit något från några andra medlemsgrupper. Alla medlemsgrupper har fått vad normeringen har varit, så vi har levererat satsningen utöver det.

– Men det är klart att vi alltid behöver utvärdera och fundera på hur vi kan konstruera det här på ett ännu bättre sätt. För det är ju korrekt att där de är hundra procent yrkesutbildade är det fler som får dela på det utrymmet. Men en orsak till det är bland annat att vi ska få en acceptans med de motparter vi har förhandlat med. För dem har det varit viktigt att kostnaden är fast.

– Hade vi fått bestämma själva, vilket man aldrig får i en förhandling, då hade vi gärna sett att man istället hade haft ett fast lönetillägg på x tusen kronor så fort man är yrkesutbildad.

– Det här är ju givetvis något vi ska diskutera vid vår kongress, men jag tycker att det vore en smakfull konstruktion. Och vi vet att man till exempel har det i Norge. Då skulle man inte behöva den här typen av extrasatsningar.

Om löneskillnader mellan könen:

Är du nöjd med löneökningstakten med tanke på LO:s mål att halvera löneskillnaden mellan kvinnor och män till 2028?

– Nej, definitivt inte. Vi kan bara konstatera att vi är beroende av den normering som sker, och den LO-samordning som sker även om vi inte är med i den. Det de andra LO-förbunden har kommit överens om kommer inte på något sätt att jämna ut löneskillnader mellan kvinnor och män.

– Så jag är definitivt inte nöjd med den takten och konstruktionen LO har valt. Men vi är tyvärr en spelare av väldigt många i det här.

– Den här frågan bör egentligen ställas till de LO-förbund som har ingått i LO-samordningen och tycker att de uppfyller LO-kongressens beslut, vi tycker inte att de gör det. Därför har vi också valt att ställa oss utanför.

Om heltid som norm och hälsoscheman:

Kunde ni i avtalsrörelsen ha drivit frågan om heltid på ett annat sätt mot bakgrund av det stora missnöje som finns bland medlemmarna i SKR om hur heltidsresan förverkligas i kommunerna?

– Det finns ett missförstånd, bland annat i det som ni skrivit om detta i Kommunalarbetaren. Heltidsresan är en sak. Där upplever jag att det finns en djup förankring i Kommunal om att vi ska jobba för att kvinnor ska kunna försörja sig på sina löner. Det är en fråga Kommunal har drivit nästan sedan förbundet bildades. 

– Så att vi ska jobba för att heltid blir norm uppfattar inte jag att det finns några som är emot.

– Det som sker nu lokalt ska inte på något sätt kopplas ihop med heltidsresan, som Kommunal och SKR bedriver. Utan det är enskilda arbetsgivare som anlitar konsulter där de vill toppstyra och förändra schemaläggningen för att göra den ännu mer slimmad och med just-in-timebemanningar.

– Det här är ju inget som heltidsresan har kommit på eller står bakom och tycker är bra. Snarare tvärtom. Heltidsresan bygger på något helt annat, att man ska kunna, vilja och orka arbeta heltid. 

– Så jag tycker inte att man ska blanda ihop de här två olika delarna. Det de kallar hälsosamma scheman är en just-in-timebemanning som är värre än inom bilindustrin, fast här har vi med människor att göra.

Lokala frågor som schemaläggning ska hanteras så nära medlemmarna det bara går. De ska kunna vara med och påverka för att ta fram scheman som fungerar så bra som möjligt både för individen och för verksamhetens behov.

Johan Ingelskog

Är det här något Kommunal centralt skulle kunna förhindra?

– Jag har väldigt svårt att se det. Vi har ju tydligt landat i att vi inte vill sitta och detaljstyra från Stockholm exakt hur ett schema ska läggas inom alla kommuner och Sobonaföretag i Sverige. Jag tror inte på den typen av toppstyrning och fackföreningsrörelse.

– Lokala frågor som schemaläggning ska hanteras så nära medlemmarna det bara går. De ska kunna vara med och påverka för att ta fram scheman som fungerar så bra som möjligt både för individen och för verksamhetens behov.

– Däremot får man vara lite ödmjuk och säga att vi som parter kunde ha varit tydligare med att säga hur heltid ska genomföras. Men jag har gått tillbaka och kollat på de heltidskonferenser jag deltagit i de senaste åren och tycker att vi har varit tydliga med att man ska kunna, vilja och orka jobba heltid.

Mer om arbetstider:

En av framgångarna i avtalsrörelsen som du har lyft fram är förkortningen av nattarbetstiden. Det ska göras en avräkning från löneutrymmet inom SKR för detta nästa år. Hur ska den avräkningen gå till?

– Avräkningen för kortare arbetstid ska göras i lokal förhandling genom att titta på hur många som arbetar ständig natt och vad det kostar att sänka deras arbetstid till det nya sysselsättningsmåttet.

– Det är en lite speciell konstruktion. Vi landade i den eftersom vi tyckte att de som träffas av den här arbetstidsförkortningen ska vara med och finansiera den till viss del.

– Detta är ingen konstruktion jag förespråkar generellt. Men vi gjorde kraftiga satsningar på ob och många av dem som jobbar ständig natt har undersköterskeutbildning så de träffades också av den satsningen.

– Det skulle ha blivit en väldigt sned fördelning av utrymmet inom kollektivet om de även skulle ha fått arbetstidsförkortningen betald av alla, som vi brukar göra i vanliga fall.

Däremot kan jag säga att delade turer är ett ofog som inte hör hemma på svensk arbetsmarknad, så den frågan är vi absolut inte tillfreds med förrän den är helt löst.

Johan Ingelskog

En annan fråga i avtalsrörelsen har varit delade turer. Där kom ni väl inte särskilt långt?

– Nej, vi hade långtgående diskussioner med motparten. Vi ville ju ha samma lösning som vi har inom Sveriges Bussföretag (att en del av tiden mellan två pass räknas som arbetstid). Men till slut valde delegationerna att göra andra prioriteringar.

– Däremot kan jag säga att delade turer är ett ofog som inte hör hemma på svensk arbetsmarknad, så den frågan är vi absolut inte tillfreds med förrän den är helt löst.

Arbetstidskonton var ju också en stor fråga för er i avtalsrörelsen. Det fick ni inte igenom på fler områden. Hur ser du på det?

– Vi har ju arbetstidskonton i några avtal, tyvärr framförallt inom manliga yrken inom gamla KFS och Sobona. Till sist blev det så att delegationerna valde att göra andra prioriteringar, till exempel inom SKR och Sobona framför allt den sänkta nattarbetstiden och inom Arbetsgivarealliansen sänkt arbetstidsmått.

– Men den frågan lär vi med all säkerhet återkomma till i nästa avtalsrörelse.