Mats Strandberg är tillbaka med en ny skräckhistoria. Jag älskande hans vardagssjaviga vampyrer på Finlandsfärja och de demonbesatta gamlingarna på äldreboendet. Till min inledande besvikelse saknar dock hans nya historia Konferensen helt övernaturliga inslag.
Platsen är en nyrenoverad gammal stugby vid en sjö strax utanför småstaden. Hit kommer ett gäng kollegor från kommunens exploateringsenhet för att ha konferens. Fokus är stadens nya köpcentrum, ett kontroversiellt bygge som betyder allt för arbetsgruppens chef och hennes guldgosse till projektledare. Kollegorna är inte lika imponerade, vissa öppet kritiska. När de anställda under kvällen börjar försvinna en efter en, tvingas arbetsgruppen samarbeta för att överleva.
Porträtten av de typiska personligheterna på en arbetsplats är underhållande. Det är en spännande historia och arbetskamraternas relationer driver den framåt. Men när morden skildras i en splatterfilmsanda tröttnar jag lite.
Yxkluvna käkar och avrivna hårfästen som slafsar i vinden i all ära, men jag hoppas Strandberg bjuder in demonerna igen i nästa bok.
