Vårdförbundet lade den 15 mars ett skyddsstopp på gravida sjuksköterskor på barnintensiven på Östra sjukhuset i Göteborg. Arbetsmiljöverket tog över stoppet. Den 8 april lade Kommunal ett liknande stopp på en annan avdelning på Östra sjukhuset för en undersköterska. Arbetsmiljöverket tog inte över stoppet.

Den logiken är omöjlig att förstå. Om man inte är en luttrad kommunalare, som redan varit med om samma sak flertalet gånger under den här pandemin.

”Nej, klass­tillhörighet påverkar inte våra beslut”

Debatt

Men det är trots det svårt att veta var man ens ska börja, när till och med en statlig myndighet gör skillnad på personer beroende på vilken klasstillhörighet man har. Uppgivenheten blir nästan större än ilskan. Men vi kommer aldrig att godta att våra yrkesgrupper behandlas annorlunda än yrkesgrupper med högre utbildning, högre lön och, uppenbarligen, annan samhälls- och myndighetsstatus.

Vi kommer aldrig att godta att våra yrkesgrupper behandlas annorlunda än yrkesgrupper med högre utbildning, högre lön och, uppenbarligen, annan samhälls- och myndighetsstatus.

Vårdförbundets stopp hävdes visserligen efter en kort tid, riskbedömningar genomfördes och rutinerna förändrades. Men faktum kvarstår – Kommunals skyddsstopp övertogs inte ens för stunden, för utredning och vidare arbete, trots att arbetsgivaren vid inspektion inte kunde garantera att gravida undersköterskor inte riskerar att smittas av covid-19 på jobbet. 

Efter Vårdförbundets skyddsstopp beslutade Arbetsmiljöverket att ingen arbetstagare i graviditetsvecka 20 och framåt får arbeta inom två meters avstånd från patienter och anhöriga som inte testats negativt för covid-19. Om Sahlgrenska bryter mot beslutet väntar ett vite på 150 000 kronor. Det gör givetvis Arbetsmiljöverkets beslut om att inte ta över Kommunals skyddsstopp ännu märkligare. 

Var ligger rimligheten i att det anses mindre farligt att arbeta nära covid-smitta som undersköterska än som sjuksköterska? Svaret är givetvis att det inte finns någon. 

Om inte arbetsgivaren kan försäkra arbetstagarna en säker arbetsmiljö, så ska skyddsombudet stoppa arbetet. Man kan inte vänta och se, låta gravida bli exponerade för smitta upprepade gånger på sin arbetsplats, och hoppas på det bästa. Då existerar det ingen riskbedömning överhuvudtaget. 

Socialstyrelsen fastslog den 26 februari i år att gravida från vecka 20 ska räknas som en riskgrupp, eftersom det föreligger en förhöjd risk att föda prematurt om man smittas av covid-19. Med andra ord finns det en överhängande fara för liv och hälsa om man som gravid smittas av covid. Ett prematurt barn överlever inte alltid. 

Att tillstyrka ett stopp som handlar om sjuksköterskor som riskerar covid-smitta, och sedan inte göra detsamma när det handlar om en undersköterska, kan inte betraktas som en rättvis bedömning.

Vi kan ha en viss förståelse för att det kan vara svårt att angripa alla skyddsombudsstopp och 6:6a-anmälningar på exakt samma vis, eftersom det kommer nya råd och riktlinjer hela tiden under rådande pandemi. Men i det här fallet är det ytterst anmärkningsvärt att man, dels tagit över liknande stopp tidigare, och dels redan i september förra året, efter ett skyddsombuds begäran om åtgärder i region Värmland, slog fast att gravida inte ska vårda covid-patienter, och att försiktighetsprincipen ska råda.  

Arbetsmiljöverkets uppgift är att göra bedömningar utifrån rådande lagstiftning. I det här fallet anser vi inte att de skött det uppdraget. Att tillstyrka ett stopp som handlar om sjuksköterskor som riskerar covid-smitta, och sedan inte göra detsamma när det handlar om en undersköterska, kan inte betraktas som en rättvis bedömning. Det kan tyvärr bara betraktas som att Arbetsmiljöverkets bedömningar påverkas av vilken klasstillhörighet arbetstagarna har. 

Beslutet kommer självklart att överklagas. Under tiden kan vi bara hoppas att Arbetsmiljöverket gör en kovändning och inser sitt misstag, och att betydelsen av klasstillhörighet blir icke-existerande i bedömningen av den 6:6a-anmälan som också ligger på bordet i skrivande stund.