Isolering, ensamhet, oro, allvarlig sjukdom och förluster av nära och kära. Det senaste året har varit fyllt av påfrestningar.

Vissa har lättare än andra att klara livets bergochdalbana och komma tillbaka till utgångsläget, men det betyder inte att de är bättre. 

Kanske tänker du på någon som tidigare drabbats av svårigheter men snabbt kommit tillbaka? Eller på Nelson Mandela som efter 27 år i fängelse ändå hade hopp och kraft.

Forskning visar att mer än hälften av befolkningen under sin livstid utsätts för extrema situationer där stressen är enorm, till exempel krig, naturkatastrofer, fysiska och psykiska övergrepp. Ändå är det bara en liten del som får svårare psykiska besvär. 

Inom psykologin pratar man om förmågan att komma tillbaka, om uthållighet, motståndskraft eller återhämtning. Detta kallas resiliens.

Men ser man till psykologin är detta alltså något som finns hos de flesta av oss. 

Till viss del beror det på gener, kemin i hjärnan, självkänsla, vår uppväxt och psykosociala faktorer. Det som kan spela roll är goda relationer i familjen, vänner, arbetskamrater och andra sociala sammanhang som till exempel föreningsliv.

Men det är också en förmåga som vi kan påverka och träna upp, vissa har lättare för det. Sätten att öva är flera, ett är att fokusera på det som är positivt, ett annat är mindfulness. Som med så mycket annat i livet räcker det inte att testa en gång, det krävs daglig omvårdnad.

Tänk dig en trädgård, den behöver ständig skötsel och vattning för att överleva. Eller om du börjar bygga muskler, en gång på gymmet räcker inte för att få starkare biceps.

Liknelserna görs av psykologen Sadhbh Joyce som är verksam i Australien. Till stöd för räddningstjänsten, ambulans- och akutsjukvården har hon tagit fram program för att yrkesgrupperna ska vara rustade att möta svåra situationer. 


Så rustar du dig – åtta tips

Inställning

Hur man tolkar svåra händelser och sina känslor. Om man kan för­söka att se bortom dagsläget och framåt. Och om man kan se de strategier som gör att man mår bättre trots att man är i en svår situation.

Sociala kontakter

Familj, vänner eller andra sammanhang där man får stöd och hjälp från dem som bryr sig eller att man hjälper varandra.

Acceptans

Att man kan förlika sig med att allt inte blir som man tänkt och i stället kan fokusera på det som går att påverka.

Mål som är realistiska

Även små steg framåt kan leda i rätt riktning. Försök att göra något regelbundet som för mot målet.

Mening

En stark känsla av mening kan guida oss i rätt riktning.

Agera

Handlingskraft i en problemfylld situation kan leda framåt till skillnad från att man önskar att svårigheterna bara ska försvinna.

Växa

Människor som gått igenom svårigheter inser att de också utvecklats, kanske har de bättre relationer, är mer närvarande och har en ny insikt om sin inre styrka och förmåga att hantera utmaningar.

Mindfulness

Att varje dag uppmärksamma något som ger glädje, det kan vara ett skratt från en älskad vän, en fågel eller ett träd.


Så klarar vi svårigheter på jobbet – tre kommunalare berättar

Therése Mechlenburg.
Therése Mechlenburg Undersköterska, 43 år, Norrköping.

”Sista året har varit brutalt, pandemin har vänt upp och ner på allt, både privat och yrkesmässigt. Men det finns också mycket som är bra, min strategi är att acceptera läget, ta en dag i taget och tänka på det som är positivt. Jag har lärt mig kopiöst mycket om intensivvård, jobbat tillsammans med trevliga och kunniga människor. På fritiden är jag mindre stressad. Regeringen säger att jag ska ”stanna hemma”, jag följer order och är tillfreds med min lugnare tillvaro. Jag hinner umgås med barn, sambo och djur mer än tidigare. Som människa har jag utvecklats, är starkare och tryggare i mig själv och med min familj.”

Joakim Ivansson.
Joakim Ivansson Brandman, 45 år, Falköping.

”När larmet går så brukar vi säga att man går in i en roll. Vi får info från SOS på vägen, sedan har vi standardrutiner som vi jobbar utifrån. Det sammantaget gör att man allt som oftast inte berörs emotionellt. Jag har väl haft någon olycka med barn inblandade och då är allt värre, det är svårt. Vid det tillfället hade vi ändå en bra debriefing efteråt där äldre kolleger pratade först och var väldigt rörda. Gubbar jag ser upp till visade hur man tar sig igenom, vara ärlig med hur man mår, i gruppen.”

Leif Rydell.
Leif Rydell Ambulanssjukvårdare, 56 år, Kramfors.

”Jag har jobbat 35 år och sett en hel del, man kan inte ta med sig allt hem. Vissa saker kan man inte släppa, då får man förstå att det är sådant som inte händer varje dag. Större olyckor som kommer in i massmedia, det hänger kvar lite längre. Då pratar man med sin kollega och har debriefing. Jag är en sådan som inte tar till mig saker så hårt, jag blir berörd i stunden, sedan kan jag släppa det. Men jag var nog luttrad när jag kom till det här jobbet, kanske har jag det från min pappa. Jag tror också att det betyder mycket att jag har ett stabilt familjeliv.”