Det var 1993 som Göran började sitt jobb som brandman. Sedan dess har han gjort ungefär samma saker på jobbet och sett lönen öka med nån procent varje år. Han tycker att fördelen har varit schemat med långa dagar vissa perioder och ledigt andra.

–  Det är den stora bonusen med jobbet. Jag har haft förmånen att vara mer med min familj än många andra. 

Lönerna ökar – men det gör utgifterna för mat och telefon också.

Lönerna ökar – men arbetare sackar efter

Löner

Annars är det vanligt att kolleger jobbar extra när de är lediga för att ha råd med ett bättre boende eller bra bil.

–  Jag har gjort det lite grand, men vi har klarat oss bra ändå. Jag behöver inte en ny bil, vi klarar oss med begagnad. Och sedan har jag haft tur att komma in på bostadsmarknaden på ett bra sätt så jag har inte behövt så mycket pengar till det heller trots att det kan vara dyrt att bo här i Stockholm.

För att se det här innehållet måste du godkänna cookies från våra tjänsteleverantörer.

Han har varit medlem i Kommunal länge men menar att det har ett pris. 

–  Vi brandmän tjänar ju mer än många andra grupper i Kommunal gör. Det är därför vi har fått stå tillbaka när lönerna sätts. Och självklart måste vi vara solidariska, städerskor och undersköterskor måste ju få mer lön, men vi har halkat efter tycker jag. De år när Kommunal drivit hårt för att höja lönen, som 2003, är de år vi har fått minst, säger han och menar att det blev likadant i år.

–  Det märktes inte i plånboken hos oss brandmän att det skulle bli en satsning. 

I räddningstjänsten där han arbetar har de inte individuella löner än så lönesamtal slipper han. Däremot tycker han att det är fel att löneökningar ofta ges i procent.

–  Det blir ju bara så att den som tjänar mest får mest.