Jobb med covid-patienter ökar risk för psykisk ohälsa
Risken är tre gånger större att drabbas av stark stressreaktion för sjukvårdspersonal i frontlinjen som dagligen möter covidpatienter.
Det visar preliminära resultat från en delstudie vid KI, Karolinska institutet.
Mötena med covidpatienter tär på vårdpersonalen (genrebild).
Störst risk för psykisk ohälsa löper undersköterskor och sjuksköterskor som dagligen arbetar med covidpatienter. Risken ökar sannolikt om man tidigare sökt hjälp för psykisk ohälsa eller om man har fått nya arbetsuppgifter under pandemin. Det är känt sedan tidigare.
(Texten fortsätter nedan)
Så kan du förebygga stress
Forskarnas tips:
- Återhämtning. Även om det är svårt att få tid är det viktigt att vara medveten om behovet och till exempel ta en promenad.
- Medvetenhet. Om man som individ är medveten om vad man stressas av kan man lättare göra medvetna val, till exempel för att få återhämtning.
- Stödsamtal. Viktigt att ta sig tid även om man i stunden inte upplever att det är nödvändigt.
- Gruppsamtal. Mentorskap där kolleger utbildas i att hålla koll på hur arbetskamraterna mår.
Stressreaktioner i slutet av första pandemivågen och innan den andra tog fart speglas i en pågående studie. I den ingår iva- och anestesipersonal vid Capio S:t Görans sjukhus i Stockholm samt anställda vid Södertälje sjukhus.
Preliminärt resultat visar att personal som stått i frontlinjen har upp till tre gånger större sannolikhet för en stark stressreaktion och symtom på PTSD, posttraumatiskt stressyndrom. Samtidigt är det upp till två gånger mer sannolikt att de får symtom på utbrändhet. Detta är personalens egna skattningar av hur de mår och inte diagnoser som fastställts av läkare. Om det lett till sjukfrånvaro är oklart.
Resultaten från studien visar att symtom som sömnproblem och utbrändhet klingade av från senvåren till tidig höst. Men det gällde inte i samma utsträckning för depression och PTSD.
– Vi vet inte varför, vi reagerar olika, säger Aleksandra Sjöström-Bujacz, forskare, KI.
Hon och kollegan Sophia Appelbom undersöker hur vårdpersonalen påverkas av coronapandemin och vad de behöver för stöd. De poängterar att studien fortsätter och att pandemins andra våg kan förändra resultaten.
– Det vi inte vet än är vad som kan hända långsiktigt, sådana studier saknas, säger Aleksandra Sjöström-Bujacz.
70 procent
Det som nu kommit fram är i linje med tidigare forskning som visar att stressreaktioner varierar efter en större kris. Omkring 70 procent förväntas uppleva mild och måttlig stress, den minskar på sikt om man får stöd.
Omkring 10–20 procent förväntas uppleva låg grad av stress till en början, över tid kan den bli allvarlig och dysfunktionell. Omkring 10 procent förväntas få en stark stressreaktion direkt och även få symtom som blir kroniska.
– Man måste komma ihåg att trots den stora belastningen blir inte alla sjuka. Det är faktiskt en stor del som mår hyfsat, men det finns en grupp som behöver ytterligare stöd och hjälp, säger Aleksandra Sjöström-Bujacz.
Studien har 1 026 deltagare varav 56 procent arbetade vid frontlinjen. Av deltagarna är 22 procent undersköterskor.
