Visstidsanställda drar tungt lass under pandemin
Visstidsanställda och timanställda har fått bära en del av skulden för smittspridningen. Samtidigt har många av dem slitit hårt under pandemin. Undersköterskorna Marie Olsson och Therese Dahl har knappt varit lediga sedan covid-19 slog till mot Sverige.
Marie Olsson hade tänkt jobba på tills hon blev ofrivilligt ledig, men det blev hon aldrig. Under pandemin har anställningarna avlöst varandra.
– Jag har på något sätt stått på benen nästan hela tiden, men jag är sliten och trött. Jag märker att jag lätt blir tårögd och det är nog ett tecken på det, säger Marie Olsson som är 58 år och jobbat i äldreomsorgen sedan hon var 16.
En mobbande chef gjorde att hon 2019 sade upp en fast tjänst. När smittspridningen tog fart i Sverige i mars och april, hade Marie en timanställning i Hagfors kommun inom hemtjänsten. På grund av en sjukdom jobbar hon 80 procent.
Efter sommaren gick den över till en månadsanställning. Sedan fick hon en visstidsanställning i äldreomsorgen i Kolsva, Köpings kommun. Det ligger närmare hemmet i Fellingsbro.
Anställningen går ut i mars, och då hoppas Marie få en paus.
– Jag ska ta semester en dag den här veckan i alla fall för att gå till läkaren.
Jag har en begränsning i mitt eget huvud att jag kan ta med mig smitta. Då är jag lojal mot arbetsgivaren, fast jag förlorar pengar på det.
I den kommunala äldreomsorgen är var fjärde visstidsanställd och var femte timanställd. Eftersom vikarier ofta jobbar på olika arbetsplatser, har den höga andelen osäkra anställningar pekats ut som en bidragande orsak till smittspridningen.
Marie Olsson tycker det är fel att skylla på de tillfälligt anställda. Själv har hon försökt jobba på ett ställe, för att minska risken för smitta.
– Jag vet ju att jag får komma tillbaka och jobba när jag vill i Hagfors, men jag har en begränsning i mitt eget huvud att jag kan ta med mig smitta. Då är jag lojal mot arbetsgivaren, fast jag förlorar pengar på det.
Marie Olsson är arg över att timanställda och visstidsanställda inte fick det engångsbelopp som förhandlades fram mellan Kommunal och Sveriges kommuner och Regioner. Som tidigare fackligt aktiv och sektionsordförande har hon svårt att förstå det beslutet. Även om hon vet att timanställda inte omfattas av löneavtalet.
– Jag tycker det är en skandal att vikarierna blev utan. Vi vikarier har jobbat mer än alla andra, med kravet att vara friska och tillgängliga dygnet runt.
Undersköterskan Therese Dahl jobbar som timanställd inom äldreomsorgen i Ånge kommun. Hon har liksom Marie Olsson jobbat i princip under hela pandemin.
– Jag skulle inte säga att jag jobbat mer än någon annan, men lika mycket.
När pandemin startade arbetstränade hon på ett äldreboende efter en längre tids sjukskrivning. I maj blev hon timanställd av Ånge kommun och har sedan dess jobbat sin fulla kapacitet på 60 till 70 procent.
– Jag har varit så otroligt lycklig över att jag har kunnat jobba.
När KA pratar med henne har hon just tagit bort sig som tillgänglig eftersom hon jobbat flera dagar natt och behöver vila.
– Vi flyttade upp hit för att jag var utförsäkrad och det är billigare här. I början har vi kunnat leva på min mans lön, men hade jag varit ensamstående hade jag inte kunnat tacka nej till jobb.
Therese Dahl har reagerat på att många pratar om att vårdpersonalen ställt upp under pandemin. De tillfälligt anställda har ställt upp lika mycket och haft samma risk att bli sjuka av viruset. Men de får inte samma ersättning för sitt jobb, menar Therese Dahl.
– Man drar ett lika tungt lass som timanställd. I somras var jag ensam med delegering när jag jobbade för det fanns inga fast anställda där. De hade antingen semester eller var sjuka.
Kommunal har en stor del medlemmar som är timanställda, både inom äldreomsorgen, kyrkan och barnomsorgen. Men man pratar hela tiden som om det bara finns fast anställda.
Liksom Marie Olsson är hon väldigt besviken över att inga timanställda fick del av engångsbeloppet som anställda fick istället för retroaktiv löneökning. Hon är kritisk mot facket, inte arbetsgivaren – som hon fått presentkort av både i somras och till jul.
– Kommunal har en stor del medlemmar som är timanställda, både inom äldreomsorgen, kyrkan och barnomsorgen. Men man pratar hela tiden som om det bara finns fast anställda.
Att timanställda inte fått ta del av engångsbeloppet beror på att de inte omfattas av löneavtalet. Kommunal har hänvisat till att det är facket lokalt som förhandlar för de timanställda.
Enligt avtalet måste man ha varit månadsanställd för att få engångsbeloppet. För att få ta del av hela beloppet på 5500 kronor krävs en heltidsanställning på minst sex månader. På flera håll i landet har Kommunals sektioner krävt att även timanställda ska få ta del av pengarna.
Både Marie Olsson och Therese Dahl tycker att Kommunal skulle kämpa mer för dem med visstidsanställningar och timanställningar.
– Jag skulle gärna vilja ha en fast anställning. Men det tar ju flera år att bli inlasad, säger Therese Dahl.
Hon har dock inga förhoppningar om att pandemin ska leda till bättre arbetsvillkor och mer fasta tjänster inom äldreomsorgen.
– Jag tror att man kommer göra det som är billigast för arbetsgivaren för det är en skattefinansierad verksamhet och man betalar mindre och mindre skatt. Jag tror det måste bli en väldigt stor folklig opinion för att det ska ändras.
Kommunalarbetaren har kontaktat Kommunals sektioner i de kommer som Therese och Marie har arbetat under pandemin. I Hagfors och Köping har Kommunal yrkat på att även timanställda ska få ta del av engångsbeloppet, men fått nej av arbetsgivaren. Även i Ånge driver facket det kravet men där är förhandlingarna inte klara än.