Fredag den 15 januari, klockan 10.00, träder det första konfliktvarslet i kraft på privata vårdcentraler och äldreboenden om ingen uppgörelse har nåtts mellan Kommunal och Vårdföretagarna. Konflikten gäller alltså avtalet för ”vård och behandling och övrig omsorg” (bransch E) samt avtalet för ”äldreomsorg” (bransch F). En vecka senare den 22 januari kan konflikten trappas upp med strejk på vissa vårdcentraler och äldreboenden runt om i landet, om inget nytt avtal är klart.

Vad händer fredag den 15 januari klockan 10.00?

SVAR: Då träder Kommunals varsel om nyanställningsblockad samt övertids- och mertidsblockad i kraft på samtliga arbetsplatser på det aktuella avtalsområdet. Det innebär att arbetsgivaren inte får nyanställa eller säga till de deltidsanställda att de måste jobba mertid eller till de heltidsanställda att de måste jobba övertid.

Kan arbetsgivarna ansöka om dispens för att jag ska kunna jobba mertid eller övertid trots blockaden? 

SVAR: Ja, det kan de. Men detta är inget du som enskild medlem ska behöva fundera över. Dispensansökan ska gå till Kommunals förbundskontor som tar ställning till frågan. Hävdar chefen att man sökt dispens för ditt arbete måste du kontrollera med facket om det stämmer, om de inte redan talat om vad som gäller.

Vad gör jag om arbetsgivaren tar in en vikarie och jag är osäker på om vikarien är anställd innan blockaden bröt ut, eller om vikarien omfattas av dispens?

SVAR: Vid minsta osäkerhet om detta bör du fråga ditt lokala fack. Anställningar efter den 15 januari klockan 10.00 under pågående konflikt är otillåtna. 

Kan arbetsgivaren under konflikten öka min sysselsättningsgrad, även om jag inte vill det?

SVAR: De måste de i så fall göra innan varslet bryter ut. Annars är det brott mot nyanställningsblockaden. Har jag till exempel 75 procent på mitt anställningsbevis så kan inte arbetsgivaren beordra att den ska ökas. Däremot ser Kommunal det som en möjlighet för den som vill ha ökad sysselsättningsgrad att höja den, men det måste då ske innan klockan 10.00 den 15 januari. Kommunal ser det som positivt med erbjudanden om ökad sysselsättningsgrad.

Kan arbetsgivaren under konflikten dra in utlovade ledigheter?

SVAR: Har arbetsgivaren utlovat ledighet och sen drar in den på grund av konflikten menar Kommunal att det är att kringgå varslet. Alla olika försök att kringgå varslet vill Kommunal ha information om för att kunna ta ställning till hur man ska gå vidare. Det kan till exempel leda till att Kommunal utökar varslen ytterligare. Det är vanligt att den här typen av frågor blir föremål för diskussion även efter att konflikten tagit slut.

Arbetsgivaren har börjat prata om man kan beordra skyddsarbete, vad är det som gäller?

SVAR: Skyddsarbete finns reglerat i huvudavtal. På den kommunala sidan är det en aning tydligare. Men inom privat vård och omsorg är det huvudavtalet mellan Svenskt Näringsliv och LO som gäller och det skrevs på slutet av 30-talet i en tid då privat vård och omsorg var ett okänt begrepp. Utifrån vad som står i det avtalet anser Kommunal att skyddsarbete inte är tillämpligt. Kommunal uppmanar arbetsgivarna att i stället söka dispens.

Men vad händer om jag som medlem får veta av chefen att mitt arbete ska anses vara skyddsarbete?

SVAR: Då ska man kontakta det lokala facket. Enligt Kommunal har skyddsarbete aldrig under någon konflikt varit aktuellt vid övertids- och mertidsblockader eller nyanställningsblockader. Det är först vid strejk begreppet brukar användas.

Blir det inte svårt för den enskilde medlemmen att veta hur den ska agera om chefen säger att den ska göra skyddsarbete?

SVAR: Vid konflikter uppstår ofta den här typen av svårigheter för den enskilde medlemmen. Kommunal säger att medlemmarna inte själva ska behöva ta striden med arbetsgivarna. Förbundet säger att man informerar så mycket det bara går och uppstår oklarheter ska man genast kontakta sitt lokala fack.

Vad gäller för dem som inte är med i facket? Ska de jobba?

SVAR: Kommunal uppmanar dem i första hand att gå med i Kommunal innan den 15 januari, annars att vara neutrala. Det betyder att man inte vill att de ska jobba mertid/övertid eller jobba över huvud taget under en strejk. Men det blir i så fall utan någon ersättning alls, endast medlemmar kan få del av konfliktersättning. Som ickemedlem eller om man är med i ett annat fack har man rätt att vara neutral men facket kan inte kräva att man ska vara det.

Arbetsgivaren kan också svara med lockout, vilket innebär att alla på arbetsplatsen, även icke-medlemmar utestängs från arbetsplatsen. Endast medlemmar kan få konfliktersättning. Arbetsgivaren har inte rätt att anställa nya efter den 15 januari även om de inte är medlemmar i facket.

Vad gäller för timanställda under konflikten? 

SVAR: Den som redan är schemalagd efter den 15 januari klockan 10.00 ska arbeta som vanligt fram till dess att eventuell strejk utbryter. Alla erbjudanden om jobb måste ha kommit innan den 15 januari, annars är det brott mot nyanställningsblockaden. En eventuell strejk gäller också timanställda på den aktuella arbetsplatsen.

Får jag som timanställd någon konfliktersättning?

SVAR: Har man redan inbokade pass ger det rätt till konfliktersättning men även den som kan visa genom tidrapporter, lönespecifikationer och dylikt att hen brukar jobba i viss omfattning kan ha rätt till konfliktersättning. 

Hur mycket får jag i strejkersättning om jag är uttagen i strejk?

SVAR: 100 procent av inkomstbortfallet (inklusive eventuell ob) plus 13 procent i semesterersättning minus 31 procent som är det genomsnittliga skatteavdraget. Men själva ersättningen är skattefri.