I Märsta utanför Stockholm försöker två bröder driva en restaurang. Den går bra och är populär, men efter några år ger de upp och stänger. De har fått nog av att trakasseras av ortens kriminella, få restaurangen förstörd av sprängladdningar och tvingas leva med skottlossningar. 

Det här är bara ett exempel i ”Gangsterparadiset” på hur människor drabbas när kriminella gäng får fäste på en ort. Utöver Märstanätverket kartlägger Lasse Wierup kriminella grupperingar i Järva i Stockholm, Biskopsgården i Göteborg och mc-gäng i södra Sverige. 

Han tecknar en mörk bild av hur unga killar tidigt skolas in i kriminaliteten och hur rättsväsendet ofta ligger steget efter. En häpnadsväckande låg andel mord i gängmiljön klaras upp, bland annat för att få vågar vittna och för att det varit svårt att avlyssna krypterade appar där de kriminella kommunicerar. 

”Gangsterparadiset” (Forum).

Det är en intressant och skrämmande genomgång av det fäste som kriminella gäng har fått i framför allt vissa av storstädernas förorter. Ibland känns det dock lite väl detaljerat – många namn på olika kriminella och deras relationer till varandra blir det. Ibland är det lite svårt att hålla reda på vilka alla är och hålla intresset uppe. 

Jag funderar också på vissa av de slutsatser som Lasse Wierup drar, som att ökad kameraövervakning, strafflättnader för så kallade kronvittnen och hårdare straff skulle vara delar av lösningen. Så är det kanske, men det är politiska frågor och gränsen mellan åsikter och fakta blir lite väl suddig ibland. Men man ska därmed inte tro att boken inte tar upp de sociala aspekterna av kriminaliteten. 

Lasse Wierup diskuterar också bostadspolitiken och den något känsliga frågan kring familjer med många barn som nycklar till problemen i vissa områden. På så sätt är det en bok som rymmer många perspektiv. 

Helt klart läsvärt för dem som intresserar sig för kriminalpolitik, växande klyftor och framtiden för såväl dem som riskerar att drabbas av kriminalitet som dem som löper hög risk att dras in i den.