Det var i tisdags som Kommunal varslade om konflikt efter att förhandlingarna om nya kollektivavtal med Vårdföretagarna inom äldreomsorg (bransch F) och vård och behandling samt omsorg (bransch E) strandat. Kommunal har inte fått gehör för kravet på en extra satsning till yrkesutbildade utan att samtidigt gå med på villkorsförändringar som de inte kan acceptera. 

I går träffade medlarna parterna för första gången och de ses en andra gång nu under fredagseftermiddagen. De utsedda medlarna är Gunilla Runnquist, före detta förhandlingschef på Lärarförbundet, och Robert Schön, tidigare vice vd för Industriarbetsgivarna. 

Men vad kommer egentligen hända om konflikten bryter ut nästa fredag? I ett första skede läggs en blockad på nyanställningar, övertid och mertid på samtliga företag där avtalen gäller. Det innebär att ingen får nyanställas eller arbeta övertid eller mertid. Kommunal har sagt att kommunerna är skyldiga att driva verksamheten om det blir strejk, men det gäller inte i den första fasen av blockad.  

– De berörda företagen har redan i dag en väldigt ansträngd situation oavsett pandemi eller inte när det gäller bemanningen. Alla företag kan om de är lite kloka fram till klockan 10 nästa fredag höja upp sysselsättningsgraden för de som jobbar deltid, och de är väldigt många. De kan nyanställa personer. Det här är en planeringsfråga för alla berörda företag, säger Annica Jansson, ombudsman på Kommunal. 

I vanliga fall lägger vi blockad på själva arbetsuppgifterna men det har vi inte gjort nu. Det gör vi inte eftersom aktuell kommun har huvudansvaret utifrån socialtjänstlagen, det finns ingen som helst tveksamhet om det och är inget som kommunerna kan förhandla bort.

Annica Jansson, ombudsman Kommunal

Kommunal förutsätter alltså att arbetsgivarna kommer att öka sin bemanning rejält för att inte stå inför en situation där de inte får ta in vikarier eller beordra övertid eller mertid på grund av konflikten. Eftersom akuta situationer där det inte går att lösa alltid kan uppstå finns det möjlighet för verksamheter att ansöka om dispens om avsteg från varslet. Annica Jansson säger att de har en dispensgrupp som kommer vara redo att behandla sådana ansökningar snabbt.

– Blir det akuta situationer så hanteras det naturligtvis väldigt snabbt. Tredje man ska inte komma till skada på grund av vårt varsel. 

Annica Jansson säger att de inte har fått några signaler om att arbetsgivarna redan har börjat anställa personal för att vara beredda, men säger att diskussioner om det pågår ute i landet.  

Om konflikten efter en vecka inte nått en lösning trappas den upp genom att ett antal anställda på framför allt äldreboenden och vårdcentraler tas ut i strejk. Det är unikt att Kommunal lägger ett sådant varsel. Det brukar hävdas att de här grupperna inte kan strejka eftersom det blir samhällsfarligt. Men eftersom kommunerna och regionerna som lagt ut sina verksamheter på privata aktörer fortfarande är ansvariga för dem, blir de tvingade att ta över. 

Annica Jansson, ombudsman på Kommunal.

–  I vanliga fall lägger vi blockad på själva arbetsuppgifterna men det har vi inte gjort nu. Det gör vi inte eftersom aktuell kommun har huvudansvaret utifrån socialtjänstlagen, det finns ingen som helst tveksamhet om det och är inget som kommunerna kan förhandla bort, säger Annica Jansson.

Hon säger att hur det ska lösas lokalt är ett ansvar för varje kommun. Men Kommunal tänker sig att det ska gå till så att kommunerna och regionerna visstidsanställer den personal som tas ut i strejk så länge den varar. Då kommer de anställda gå på SKR-avtalet i stället och få de övertids- och ob-ersättningar och övriga villkor som finns där. Grundanställningen hos den privata arbetsgivaren har personalen kvar. 

Men ska kommunerna verkligen stå för lönerna, de betalar ju redan det privata företaget för att driva verksamheten? Kommunal har gått igenom ett stort antal entreprenadavtal och har konstaterat att de flesta är tydliga med att kommunernas ersättning till det privata företaget i en sådan här situation utgår. Kommunerna får då stå för lönerna till de privata företagens personal, som de anställer tillfälligt. Men den kostnad som de enligt avtalet med den privata utföraren annars betalar slipper de. 

– Det blir företagen som kommer missa den här inkomsten de får, säger Annica Jansson.

Den ersättningen är högre än lönekostnaderna, eftersom den även innefattar övriga driftskostnader och också går till vinst i företagen.

Kommunal har medvetet valt ut arbetsplatser där det är tydligt reglerat i kommunens avtal med det privata företaget att kommunen inte ska stå för kostnaderna vid en sådan situation. Alla har inte så tydligt skrivna avtal, och det tror Annica Jansson kan bli en väckarklocka för flera kommuner att skriva bättre avtal.

Hon säger att de inte har fått några reaktioner från Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, än, om vad de anser om Kommunals varsel.

– Men vi vet ju att SKR och även kommunerna sitter med hjälp av sina jurister och tittar på det här. Det lär ju komma veckan som kommer och framför allt om vi behöver sjösätta strejkvarslet.

Har ni fått mycket reaktioner och frågor från medlemmarna om hur det här ska funka?

– Det har inte ramlat in frågor. Det är mest att de tycker att det är jättebra att Kommunal sätter ner foten och tar striden för dem, de privatanställda inom vård och omsorg. Alla de berörda företagen är vinstdrivande företag och vi vet ju vad de här högsta cheferna har för inkomster. Det är skattemedel som bekostar allt det här så det vi får från medlemmar hittills är tack för att Kommunal tar striden även för dem.

KA har sökt SKR och Vårdföretagarna angående deras syn på varslet, hur kommunerna ska hantera situationen om strejk utbryter och om Vårdföretagarnas medlemsföretag nu bemannar upp för att klara verksamheten vid en blockad. 

Vårdföretagarna svarar att man inte har möjlighet att låta sig intervjuas under fredagen. Antje Dedering, förbundsdirektör på Vårdföretagarna, säger i en skriftlig kommentar till KA att de inte kan uttala sig om vilka konkreta förberedelser företagen gör. ”Men alla analyserar olika scenarier och förbereder sig i möjligaste mån så att effekterna ska bli så hanterbara som möjligt, speciellt för tredje man”, säger hon i uttalandet.

Kommunals avtalskrav Bransch E och F

  • Löneökningar på 3 procent.
  • Ytterligare 0,5 procent i löneökningar för yrkesutbildade.
  • Lägstalöner och ersättningar höjs motsvarande löneökningarna.
  • Delade turer ersätts med x kronor för tiden mellan arbetspassen.
  • Antalet fridagar på en fyraveckorsperiod utökas från nio till tio dagar.
  • Arbetstidsmåttet för nattarbete sänks till 32 timmar per vecka.
  • Arbetstidskonto införs för alla anställda.
  • Överenskommelse ska träffas om hur heltid som norm kan införas.
  • Lokala bemanningskartläggningar ska göras i syfte att öka andelen tillsvidareanställningar på heltid.
  • Tydligare skrivningar om när jour kan förläggas och begränsningar av hur mycket jour som kan arbetas per månad (Bransch E).
  • Arbetstiden minskar med tre timmar för den som arbetar på söndagar och helgdagar (Bransch F).