– Jag tycker inte att det är okej. Att deras grundlön är högre är en annan sak, självklart. Men att jobba 12,5 timme är lika jobbigt för båda yrkesgrupperna, säger Zahra Boulhaoua, undersköterska på en kirurgisk akutvårdsavdelning som är omgjord till covidavdelning.

Enligt Kommunals lokala avtal, som bygger på frivillighet, ger de extra passen mellan 1 900 kronor och 2 700 kronor per pass, beroende på om det är dagtid eller natt, vardag eller helg.

I de enskilda överenskommelser sjuksköterskor har gjort med arbetsgivaren är ersättningen mellan 400 kronor och 700 kronor högre, enligt uppgifter från Kommunal på Karolinska.

Kommunal har försökt få arbetsgivaren att ändra sig och ge båda yrkesgrupperna samma belopp. Man hade ett möte på tisdagen men ersättningarna ligger fast.

– Arbetsgivarens uppfattning är att det ska vara skillnad, trots att det leder till missnöje bland de anställda, säger Catharina Häggbom, ordförande vid Kommunals sektion på Karolinska.

I det centrala krislägesavtal som gällde i våras, byggde den extra ersättningen på procent av grundlönen. Vilket också gav högre ersättning för sjuksköterskor.

– Det är det som arbetsgivaren använder som argument för att det ska vara skillnad, säger Catharina Häggbom.

Kommunalarbetaren har, hittills utan framgång, sökt ansvarig person i sjukhusledningen.

Kommunals lokala avtal bygger på frivillighet och bibehållen veckoarbetstid men tillräckligt många har inte anmält sig och arbetsgivaren har redan börjat beordra anställda till de långa passen. På intensivvårdsavdelningen i Huddinge är 12,5-timmarspassen nu obligatoriska för alla. Ersättningarna gäller oavsett om det sker frivilligt eller inte. 

Undersköterskan Zahra Boulhaoua kan ändå känna att hon borde ställa upp, även om hon ännu inte anmält sig frivilligt.

– Jag har ändå valt det här yrket av en anledning, att jag vill hjälpa till. Nu känner jag att jag får ställa upp den här gången.

Hur känns det att gå in i den här bubblan och kanske jobba så långa pass?

– Jag gör det här för att hjälpa patienterna, det är en god gärning men det är ändå tufft. Vi är människor vi också, säger Zahra Boulhaoua.

Men hon har aldrig funderat på att säga upp sig, säger hon.

– Jag trivs på min arbetsplats väldigt bra. Det krävs mer än en pandemi för att jag ska säga upp mig. En pandemi är en våg som kommer och går och inget som ska få skrämma i väg mig.