Assistenten var anställd direkt av brukaren, inte av någon assistansanordnare. Först på provanställning och sammanlagt i cirka 7–8 månader. Anställningen avslutades tumultartat efter att brukaren framfört ilskna hot och ringt polisen och dagen efter fick assistenten, som är medlem i Kommunal, beskedet att hon inte fick ha jobbet kvar.

Tvisten i AD har handlat om att hon inte fick lön under slutet av sin anställningstid, samt under uppsägningstiden samt att hon fått för lite ob- och jourersättning. Hon har heller inte fått semestersättning på de lönefordringar hon har.

Mannen har betalat ut en viss ob- och jourersättning, men hävdar samtidigt att det funnits ett skriftligt avtal om att det skulle ingå i hennes lön. Han har också kunnat visa en kopia på ett sådant avtal. Men AD underkänner bevisvärdet eftersom det inte finns något original och att arbetsgivaren inte kan visa när avtalet skulle ha skrivits.

På en punkt får mannen rätt. Det gäller ett lån på drygt 14 000 kronor som assistenten menar att hon betalat tillbaka. Det har hon inte kunnat bevisa och därför anser AD att det ska räknas av från de belopp och skadestånd mannen nu är skyldig att betala. 

Mannen döms också att betala skadestånd för kollektivavtalsbrott och för brott mot semesterlagen. Kommunal ska enligt domslutet få två tredjedelar av rättegångskostnaderna betalade, drygt 180 000 kronor.
För samtliga summor gäller att ränta tillkommer.