– Barnskötarna ska lyftas den här gången. Det är vår tur att få det här lyftet som undersköterskor haft tidigare, säger Helin Taib, som jobbar på förskolan Mineralen i Solberga, i södra Stockholm.

Under flera år har undersköterskor lyfts fram i Kommunals avtal med Sveriges Kommuner och Regioner, SKR. Undersköterskor har fått högre löneökningar än andra grupper i genomsnitt.

I KA:s lönestatistik går det att se att medellönen för en undersköterska i genomsnitt ligger ungefär 1000 kronor över barnskötarnas medellöner. Detta trots samma utbildningsnivå. Nu ska man komma ihåg att titeln undersköterska är mer skyddad än barnskötartiteln, det krävs utbildning för att titulera sig undersköterska vilket inte är fallet för barnskötarna, med vissa undantag i en del kommuner.

– Satsa på de barnskötare som har utbildning i så fall, säger Helin Taib, som även jobbar fackligt ett par dagar i veckan.

Helin Taib.

Den här förhandlingen blir säkert inte klar före nyår, och det kanske kan komma nya löner i januari–februari tidigast, då har man gått miste om nästan ett år utan löneökningar.

Helin Taib

På gården vid förskolan Marievik, nära Liljeholmen i Stockholm, rultar barn omkring i stövlar och galonkläder. En pojke i grön keps blåser såpbubblor. Här jobbar Theresa Andersson, med över 30 år bakom sig i yrket och med guldklocka för sitt arbete. 

Även hon har ett fackligt förtroendeuppdrag som huvudskyddsombud. Hon håller helt och hållet med om att det är dags för en barnskötarsatsning i avtalet.

– Vi behöver lyfta barnskötare som yrkeskår. Vi gör ett jätteviktigt jobb. Förskollärarna skulle inte klara sitt uppdrag om inte barnskötarna fanns här. Så är det, säger hon.

Förutom lönen ser hon ett slopat karensavdrag som den kanske viktigaste avtalsfrågan. Även om det finns ett stort hinder där, att lagen måste ändras om Kommunal och SKR ska kunna avtala bort karensavdraget.

– Det är många i det här yrket som ofta är lite halvhängiga så där, säger Theresa Andersson. 

– Ett karensavdrag är många tusenlappar om man inte har det så himla gott ställt.

Strejk, varför inte? Men helst vill jag att avtalet ska bli klart. Allt kommer ju inte att gå igenom men jag hoppas Baudin kör på.

Theresa Andersson, barnskötare

En annan viktig fråga i de nyss inledda avtalsförhandlingarna blir frågan om retro­aktiv lön, tycker de båda barn­skötarna.

– Den här förhandlingen blir säkert inte klar före nyår, och det kanske kan komma nya löner i januari–februari tidigast, då har man gått miste om nästan ett år utan löneökningar, säger Helin Taib.

Varken Theresa eller Helin är främmande för att strejka om det krävs.

– Strejk, varför inte? Men helst vill jag att avtalet ska bli klart. Allt kommer ju inte att gå igenom men jag hoppas Baudin kör på, säger Theresa Andersson.

Här är Kommunals krav …

… i förhandlingarna med SKR, Sveriges Kommuner och Regioner:

  • Löneökningar med tre procent, plus 0,5 procent extra till yrkesutbildade i vård, skola och omsorg. 
  • Höjda ersättningar, som ob-tillägg, övertid etc. med procenttal som motsvarar löneökningarna.
  • Retroaktiv löneökning från och med då avtalet förlängdes, våren 2020.
  • Avskaffa karensavdraget. 
  • Tid mellan arbetspassen vid delade turer ska ersättas. 
  • Heltidsmått nattarbete ska sänkas till 32 timmar/vecka
  • Tio fridagar på en fyraveckorsperiod för dem som har både vardag och helg på schemat. 
  • Rätt till fyra veckors sammanhängande semester under juni-augusti. 
  • Arbetstidskonton där del av löneutrymme avsätts, och sedan kan tas ut i tid, pengar eller pensionsavsättning. 
  • Deltidsanställda som jobbar extra ska kompenseras med övertid
  • Visstidsanställda med yrkesutbildning ska få fast jobb efter ett år. 
  • Förtydligande av när jourpass kan förläggas.
  • Arbetsgrupp för att se över Bilaga J, som reglerar jourarbete, i relation till heltidsresan. 
  • Parternas arbete med heltid som norm ska fortsätta efter 2021.