I ett klassrum för vuxenstuderande är jag precis på väg att avsluta min teater för att illustrera vad ett kollektivavtal är, hur det kommer till och varför vi i facket startade a-kassan. Eleverna är engagerade. De fattar grejen med att om det inte finns en motkraft mot att hela tiden bjudas under i lön och villkor av en annan kollega som också behöver ett jobb, ja då kan ersättningen för jobbet bli hur låg som helst. 

När jag ställer frågan om vad lägstalönen i Sverige enligt lag är gissar läraren lika friskt som eleverna. Kan det vara 20 000kr? Nej, säger någon det är för högt kanske 14 000kr? En elev är mer eftertänksam än de övriga. Hon räcker upp handen och säger ”nej, det kan inte stämma. Jag har jobbat för mindre än så precis när jag kom hit till Sverige, så lägstalönen enligt lag kan inte finnas”.

Insikten att det man får när man går med i facket handlar om ett golv för oss alla så ingen tvingas ta ett jobb billigare i en ond spiral neråt sjunker sakta in.

Insikten att det man får när man går med i facket handlar om ett golv för oss alla så ingen tvingas ta ett jobb billigare i en ond spiral neråt sjunker sakta in. Att fackets uppgift i första hand är att teckna kollektivavtal för att garantera detta. Och att ett medlemskap i a-kassan är ett sätt att se till att man får en ersättning mellan jobb så man klarar att försörja sig under tiden man letar ett nytt. Att kunskap är makt.

Jag går ifrån presentationen och känner mig glad. Glad över att alla i rummet skrev in sig i facket. Att de insåg hur viktigt det är med ett medlemskap, att de kände engagemang för vår förenings viktiga jobb. De lovade att backa upp de som blivit utsedda till representanter. Att de lovade att aldrig bidra till att våra löner och villkor ska bli sämre. För de kan bli det. Och det kan gå fort. De lovade också att förklara för andra så att vi blir fler som är med, vilket är förutsättningen för att förbättra villkoren.

Jag vet att det behövs en modig och strategisk ledning som vågar fatta beslut. Som har förmågan att ha fler avtalsområden i blickfånget samtidigt.

Kunskap är makt. Och vi är aldrig starkare än vår svagaste länk. Om mer än en halv miljon medlemmar i Kommunal pratar om kollektivavtalets betydelse och vad det ger just mig – då finns det inget som kan stoppa oss på vägen mot högre löner och riktigt bra villkor. Om vi dessutom vågar vara mer strategiska och välja fråga efter fråga, driva den stenhårt i hela landet samtidigt och när den är i hamn gå vidare till nästa. Då kommer vi snart kunna titta i backspegeln och glädjas över alla våra moderna fackliga segrar ihop. Vi kommer kunna bocka av kongressens beslut ett efter ett. Och alla vi som är medlemmar i Kommunal kommer utan tvekan att kunna säga: ”Jag vet varför jag är medlem i Kommunal”.

Om det här ska bli verklighet vet jag att det behövs en modig och strategisk ledning som vågar fatta beslut. Som har förmågan att ha fler avtalsområden i blickfånget samtidigt. Som orkar vara transparenta, som är inspirerande och som i sin ryggmärg alltid strävar efter att inkludera fler. Det kan jag som ledare bidra med.

Jag har varit fackligt aktiv i hela mitt vuxna liv. Och jag vet att utan allt engagemang som förtroendevalda, medlemmar och anställda lägger ned så är Kommunal ingenting. 

Detta är min ledstjärna, och jag hoppas att jag får förtroendet att bli Kommunals andra kvinnliga avtalssekreterare den 3 september 2020.