En av de viktigaste sakerna för att förhindra spridning av coronaviruset inom äldreomsorgen är basala hygienrutiner. Detta har upprepats gång på gång av Folkhälsomyndigheten på de dagliga presskonferenserna.

Samtidigt visade en mätning som Sveriges Kommuner och Regioner gjort tidigare i vår att endast 65 procent följer de basala hygienrutinerna i alla delar.

Folkhälsomyndigheten har också varit tveksamma till att personal ska använda munskydd i förebyggande syfte, eftersom de menar att det kan göra att man slarvar med basala hygienrutiner. Det har fått många som jobbar i äldreomsorgen att reagera.

Facebookgruppen Undersköterskeupproret har varit full av kommentarer från arga undersköterskor som känt sig påhoppade, utpekade och som att deras kompetens ifrågasätts. En av dem är undersköterskan Jenny Evergren i skånska Tomelilla.

– I min kommun har vi under många år arbetat med hygienen, det är tysta kontroller och hygienansvariga, men jag tvivlar på att det följs ända ut. Den största delen är ekonomin. Man försöker hela tiden spara och inte ta in extra personal när det behövs och det skapar stress. Stress skapar misstag, så är det bara, säger Jenny Evergren.

Jenny Evergren.
Jenny Evergren.

Hon tror att resurspassen, som många kommuner infört som ett led i heltidsresan, är en annan bov i smittspridningen. 

– Om man åker runt på olika ställen och inte får skyddsutrustning hela vägen ut som det sägs att det ska vara men som inte alltid stämmer, då är det klart att man sprider runt smittan.

Jenny Evergren säger också att det faktum att det jobbar en hel del outbildad personal i äldreomsorgen, ibland med språksvårigheter, är en annan faktor. Hon är noga med att det inte är de personernas fel, men säger att det skapar stress hos övrig personal.

– Äldreomsorgen fungerar inte och så har det varit i många år. Jag tycker det är jättetråkigt att man pratar på pressträffarna ungefär som att munskydd ska vi inte ha inom det kommunala för då slutar vi tvätta händerna. För en annan som är yrkesprofessionell och sköter det, det gnider mig illa, säger hon. 

Ann Georgsson, ombudsman på Kommunal, har reagerat på liknande sätt.

– Det är nedvärderande. Speciellt när vi vet att även innan covid-19 så fanns det en brist på att efterleva basala hygienrutiner, både brist på plastförkläden, handsprit, tvål, engångshandskar och arbetskläder. Då går det liksom inte att följa, säger Ann Georgsson. 

Hon säger att det helt och hållet är arbetsgivarnas ansvar att se till att det finns förutsättningar att följa basala hygienrutiner. Det handlar om allt från att utrustning ska finnas till att det ska finnas tid i schemat och att säkerställa att personalen har rätt kompetens. 

Hon är samtidigt inte förvånad över att det är så stora brister.

– Vi har ju drivit frågan om arbetskläder i decennier. Det har varit ett så starkt motstånd, man har inte tyckt att det är nödvändigt. Det handlar om synen på äldreomsorgen, både hos arbetsgivarorganisationer, hos huvudmännen och i det direkta ledarskapet, säger Ann Georgsson.

Hon menar att det finns en kultur i äldreomsorgen där man är kvar i en gammal syn på vad äldreomsorg är och att det saknas förståelse för att de som får äldreomsorg i dag ofta är multisjuka och har väldigt stora vård- och omsorgsbehov. Det krockar med att man i äldreomsorgen så mycket betonar att det ska vara hemlika förhållanden, menar Ann Georgsson. 

Hon får medhåll av Socialstyrelsen, som är den myndighet som utfärdat föreskriften om basala hygienrutiner. 

– Jag tror att vi behöver betona vikten av hälso- och sjukvård inom äldreomsorgen på ett helt annat sätt än tidigare. Vi behöver stärka upp den kompetensen och lyfta hygienfrågorna, säger Iréne Nilsson Carlsson, folkhälsoråd på Socialstyrelsen.

Hon tror att det är viktigt att man pratar på arbetsplatserna om basala hygienrutiner, försöker identifiera vad det är som brister och hur man ska åtgärda det och ser till att det blir lätt att göra rätt. 

Ann Georgsson på Kommunal håller med om det och säger att den höga andelen visstidsanställda med ständigt ny personal gör det svårare att arbeta på det sättet. Många saknar dessutom utbildning och vågar kanske inte ställa krav av rädsla för att förlora jobbet. 

– Ungefär var tredje är visstidsanställd. De flesta får väldigt kort introduktion och är ofta inte med på APT-möten. De är så exkluderade, säger Ann Georgsson. 

Även hos arbetsgivarna på SKR tror Emma Spak, chef för hälso- och sjukvård, att betoningen av att man arbetar i någons hem är en förklaring till den låga följsamheten. Hon säger att det är en bra utveckling från dåtidens långvård, men att man kanske måste hitta en bättre balans. Hon instämmer också i att det är arbetsgivarens ansvar att hygienrutinerna följs. 

– Det ingår att säkerställa att personalen har den utbildning är och de förutsättningar man behöver för att göra jobbet. Det är därför vi tittar på att det är viktigt att man gör uppföljningar, att man säkerställer att det finns goda förutsättningar. Det är ett tydligt arbetsgivaransvar, säger Emma Spak. 

Flera mätningar på sistone visar att förtroendet för äldreomsorgen har sjunkit kraftigt den senaste tiden. Undersköterskan Jenny Evergren tycker att det känns väldigt ledsamt. 

– Man ser så många som jobbar hårt och är så duktiga i sitt yrke och att då bli nedtryckt på presskonferenserna och av andra…Många har kanske inte anhöriga på äldreboenden och lyssnar på det där och tror att personalen inte sköter sig. Och ända från början har man pratat om att skydda de äldre äldre och sedan lade man ändå allt krut på sjukvården. 

Hon tycker inte att det fanns någon bred diskussion eller ordentliga förberedelser kring hur de skulle agera i äldreomsorgen. 

– Det var inte förrän det kom upp till ytan i media att det kommit in på äldreboendena. Och då blev ju vinklingen att personalen drar runt på det, går och arbetar fast de är smittade och inte kan tvätta händerna. Jag tycker att det är helt förkastligt.

Det här gäller

Socialstyrelsens föreskrift om basala hygienrutiner har samma status som en lag och ska följas. Den omfattar handhygien och användning av arbetskläder, skyddshandskar och skyddskläder.

Mätningen som SKR gjorde våren 2020 visar att följsamheten var lägst när det gällde korrekt desinfek- tion före patientnära arbete.

Enbart sjukvårdande insatser, exempelvis att sätta kateter eller lägga om sår, mättes.