– Man kan inte exkludera 20 procent av de anställda i äldreomsorgen bara för att de har en annan arbetsgivare än kommuner, säger Sabina Joyau, näringspolitisk chef på Vårdföretagarna, till TT.

Nyligen presenterade regeringen en satsning på fler anställda i äldreomsorgen. Den innebär att visstidsanställd personal i äldreomsorgen, eller arbetslösa, ska kunna utbilda sig till vårdbiträde eller undersköterska på betald arbetstid. Staten står för lönekostnaden under utbildningsdelen och arbetsgivarna betalar lön för arbetstiden. Tanken är alltså att de ska jobba och plugga samtidigt.

Totalt skjuter staten till drygt två miljarder och syftet är att göra det mer attraktivt att söka jobb i äldreomsorgen. Ett avtal har tecknats mellan Sveriges kommuner och regioner, SKR, och Kommunal.

Vårdföretagarna uppger dock att de inte blivit kontaktade för att de privata vårdföretagen ska ingå i uppgörelsen.

På Kommunal ställer man sig positiva till att den privata sidan vill teckna ett likadant avtal. Men då bör även villkoret som omfattar den kommunala äldreomsorgen gälla, nämligen att de som utbildar sig ska garanteras fasta heltidsjobb.

Och Kommunal får medhåll av socialminister Lena Hallengren (S). Hon säger till TT att regeringens ambition är att även anställda hos privata vårdgivare ska kunna ta del av satsningen, under förutsättning att det finns ett avtal mellan Vårdföretagarna och Kommunal. 

– Ja, man måste ha ett avtal i botten så att man är överens om vad som gäller, vem som omfattas och vad villkoren är, nämligen att man ska ha en anställning, man ska påbörja en utbildning och när man fullföljer det så har man en fastanställning, säger Lena Hallengren. 

På Vårdföretagarna är man kritisk till att det ska krävas ett avtal mellan parterna för att få del av regeringens pengar.

– Det är ett statligt stöd som är till för att höja kompetensen hos medarbetare, varför ska det då krävas ett avtal? Ska de som arbetar i företag som inte har avtal inte omfattas alls? säger Sabina Joyau till TT.