Jag har fått många tack, men också kritik och kommentarer på min debattartikel ”Hylla oss med höjd lön – inte med fina ord!”. Jag skulle därför bara vilja klargöra att våra löner och arbetsvillkor varit urusla väldigt, väldigt länge. Ingen – mig själv inkluderad – använder krisen vi nu har som en ramp för löneök! 

Någon tyckte att jag genom att prata om att vi i vården är värda högre löner utnyttjade att Sverige är i en kris. Argumentet var att om det blev krig i Sverige så börjar inte soldaterna kräva mer pengar för att de utsätts för en risk, den risken kände de till när de valde jobbet.

Jag menar att vårdpersonalen när de nu traskar iväg till sina jobb utför en form av krig de med! Och plötsligt så syns vi … Får applåder, heja-rop, ryggdunkar och hjärtan som aldrig förr. Alla hojtar att nu borde vi väl äntligen få bättre arbetsmiljö och högre lön. 

Om man väljer att arbeta i försvaret så har man ju valt ett yrke med en uppenbar risk. Det vet man innan man ens blivit färdigutbildad. En undersköterska utbildar sig inte för att ta risker. Inte för en urusel arbetsmiljö, vansinniga krav på arbetstider och som grädde på moset: en urusel lön. 

Vi utbildar oss för att ta hand om sjuka människor, för att ge vård, stöd och trygghet. Och för att ta hand om skadade. Till exempel, om det skulle bli krig, våra soldater som försvarar Sverige. Så betänk det, när du sätter yrkesgrupper och val mot varandra. 

Jag har valt att vårda, men på grund av mitt yrke kommer jag själv snart att behöva vård. Såväl fysisk som psykisk. 

Att påstå vi utnyttjar den pågående krisen, som inte bara handlar om Sverige utan om hela världens väl och ve, är i mina ögon bara rätt och slätt oförskämt!