I dag klockan 13 lämnar Kommunal över kraven på ett nytt kollektivavtal till Vårdföretagarna för bransch F (Äldreomsorg) och bransch E (Vård- och behandlingsverksamhet samt omsorgsverksamhet).

Kommunal kräver precis som i avtalet för de kommun- och regionanställda medlemmarna löneökningar på tre procent, samt ytterligare 0,5 procent i löneökningar för de med yrkesutbildning.

– Rekryteringsbehoven är enorma i välfärden. Det är därför Kommunal kräver att yrkesutbildning, precis som i andra yrken, lönar sig även i vården och omsorgen, säger Kommunals avtalssekreterare Lenita Granlund i ett pressmeddelande.

Kommunals avtalskrav, bransch F och E

  • Löneökningar på 3 procent.
  • Ytterligare 0,5 procent i löneökningar för yrkesutbildade.
  • Lägstalöner och ersättningar höjs motsvarande löneökningarna.
  • Delade turer ersätts med x kronor för tiden mellan arbetspassen.
  • Antalet fridagar på en fyraveckorsperiod utökas från nio till tio dagar.
  • Arbetstidsmåttet för nattarbete sänks till 32 timmar per vecka.
  • Arbetstidskonto införs för alla anställda.
  • Överenskommelse ska träffas om hur heltid som norm kan införas.
  • Lokala bemanningskartläggningar ska göras i syfte att öka andelen tillsvidareanställningar på heltid.
  • Tydligare skrivningar om när jour kan förläggas och begränsningar av hur mycket jour som kan arbetas per månad (Bransch E).
  • Arbetstiden minskar med tre timmar för den som arbetar på söndagar och helgdagar (Bransch F).

Precis som för medlemmarna i kommuner och regioner har Kommunal många yrkanden som rör arbetstider. Kommunal kräver att den som arbetar delade turer får betalt för tiden mellan arbetspassen, att heltidsmåttet för nattarbete sänks till 32 timmar i veckan, att antalet fridagar på en fyraveckorsperiod utökas från nio till tio dagar och att arbetstidskonto införs för alla anställda.

Dessutom vill Kommunal att visstidsanställda med yrkesutbildning blir tillsvidareanställda på heltid efter ett år, inte två som det är nu.

– Det är oerhört viktigt att för att våra medlemmar ska kunna ha ett långt och hållbart arbetsliv så måste man ha bättre scheman. Man kommer inte orka jobba hela yrkeslivet om man har så slimmade scheman och så undermålig arbetsmiljö som man ofta har, säger Elisabeth Haug, ombudsman på Kommunal, till KA. 

Kommunal vill också komma överens med Vårdföretagarna om hur heltid som norm ska kunna införas, samt att det genomförs lokala bemanningskartläggningar med syftet att öka andelen tillsvidareanställda på heltid. Anledningen till att de inte kräver heltid som norm direkt, som i kommunerna, är för att det arbetet inte har kommit lika långt på den privata sidan.

– Det kommer vi nog sannolikt göra så småningom, men de har kommit mycket längre i det arbetet på SKR-sidan. Nu har vi börjat jobba med frågan även här, men det är inte rimligt att ställa samma krav eftersom vi inte startar på samma punkt, säger Elisabeth Haug.

Man är på jobbet upp till 48 timmar varje vecka med väldigt låg ersättning. Människor ska inte behöva vara borta från sin familj så extremt mycket med så låg ersättning.

Elisabeth Haug

Kommunal kräver också att möjligheten att arbetsgivaren kommer överens med en enskild anställd att avtala bort övertid eller mertid tas bort. De vill att det liksom inom kommunerna och regionerna bara ska vara möjligt i ett lokalt kollektivavtal. Elisabeth Haug säger att det är ett stort problem att deras medlemmar känner sig tvingade att avtala bort övertiden.

– Vi vill inte att det ska kunna vara ett utpressningsmedel från arbetsgivaren, att om du vill jobba mer än din fastställda arbetstid så måste du sälja dig till det här priset. Den möjligheten ska inte finnas, säger Elisabeth Haug. 

För bransch E (Vård- och behandlingsverksamhet samt omsorgsverksamhet) kräver Kommunal också att det tydliggörs när jourpass kan förläggas och att jourtiden begränsas till ett visst antal timmar per fyraveckorsperiod eller månad. Eftersom jourtiden inte räknas in i den ordinarie arbetstiden är det problem för de som jobbar mycket jour att komma upp i heltid, om de inte ska behöva jobba väldigt mycket. Samtidigt gör arbetstidslagen att det inte går att jobba hur mycket som helst.

– Det är väldigt många som kan vara på jobbet i 48 timmar på en vecka, trots att de har en heltid eller kanske till och med mindre än en heltid, men man är på jobbet upp till 48 timmar varje vecka med väldigt låg ersättning. Människor ska inte behöva vara borta från sin familj så extremt mycket med så låg ersättning, säger Elisabeth Haug. 

Vi kan ju inte ta ett samhällsansvar genom att ha ytterligare sämre villkor just för de här personerna. Innan vi hör något annat måste vi jobba precis som vanligt.

Elisabeth Haug

Kommunal lämnar över sina avtalskrav till Vårdföretagarna samtidigt som Sverige allt mer går in i ett krisläge på grund av det nya coronavirusets utbredning. Just Kommunals medlemmar i vård och omsorg befinner sig i frontlinjen i kampen mot att så få som möjligt ska bli allvarligt sjuka och dö. 

Hur påverkar det här avtalsrörelsen?

– Det är ju väldigt svårt att säga. Vi har sagt senast i dag att tills det sägs något annat så jobbar vi på precis som vanligt, båda parter. Sedan får vi helt enkelt ta en sak i taget, eftersom vi inte vet hur det kommer gå, säger Elisabeth Haug. 

Finns det inte risk att arbetsgivarna säger att det i den här extrema situationen absolut inte är läge för höga löneökningar eller villkorsförbättringar, och att det i det här läget skulle vara svårt att få folkligt stöd för att gå ut i konflikt?

– Jag tänker att i så fall måste det vara något som man fattar beslut om på hela arbetsmarknaden. Vi kan ju inte ta ett samhällsansvar genom att ha ytterligare sämre villkor just för de här personerna. Innan vi hör något annat måste vi jobba precis som vanligt. 

Men helt som vanligt är det inte. På grund av det rådande läget växlade Kommunal och Vårdföretagarna kraven över en skakig Skype-linje, och ska senare i eftermiddag ha ett telefonmöte för att boka tider för förhandling. 

Avtalen för bransch F och E går ut den 31 maj.