I dag släpper Riksrevisionen en ny rapport. I den fokuserar de på tre saker – vilka som utför tjänsterna, vilka som köper dem och i hur hög grad reformen betalar sig självt och är en vinst för samhället.

När det handlar om rutarbetarna bekräftar de granskningen som Kommunalarbetaren gjorde i höstas och som visade att en stor del av dem var arbetskraftsinvandrare som nyligen kommit till Sverige. Riksrevisionen visar att så många som en tredjedel av alla som började arbeta i branschen 2017 inte bott i Sverige året innan. 

 –  Rutavdraget hade ett uttalat syfte att det ska hjälpa folk som står långt ifrån arbetsmarknaden. Om det är syftet och ges till en bransch som ska växa fram, som man har gjort här, och om arbetena då ges till personer i andra länder, så är syftet svårt att uppfylla, säger revisionsdirektör Anna Brink som varit projektledare för rapporten.

Det är grunden till en av rapportens rekommendationer till regeringen. När de utformar åtgärder som ska öka sysselsättningen, som rut, bör de väga in hur arbetskraftinvandringen påverkar målet. Särskilt när det gäller åtgärder som ska öka sysselsättningen bland dem med svag anknytning till arbetsmarknaden.

– Det här var inte något som regeringen hade diskuterat överhuvudtaget när de beräknade sin självfinansieringsgrad för rut. Man måste det eftersom det kan göra att träffsäkerheten blir sämre, säger Anna Brink.

När det gäller rutköparna som är sammanboende och under 57 år visar rapporten att deras inkomster ökat med i genomsnitt 27 000 kronor per år. Men det är oklart om inkomsterna ökar för att de köper rut.

– Resultatet ska tolkas med försiktighet. Orsaken kan vara den omvända. Det vill säga att ökade inkomster har möjliggjort köp av ruttjänster, säger Anna Brink.

Det visade sig också att familjer är långt ifrån den största gruppen. Bara 31 procent av köparna har barn.

– Det pratades mycket om familjeliv och sådana saker. Men en väldigt stor del av användarna har inte barn, det är väldigt många äldre som använder det här. Min tanke var ju i alla fall att det här var något för dem som skulle få ihop sina familjeliv, säger Jörgen Appelgren, som är en av rapportförfattarna.

Januaripartierna vill höja gränsen för rut från 50 000 kronor till 75 000 kronor. Men rapporten visar att en så liten del som 5,5 procent av alla hushåll som köper rut 2017 använde 20 000 kronor eller mer.

Riksrevisionen rekommenderar också regeringen att se över hur rutavdraget på lång sikt bekostar sig själv med ökade skatteintäkter och minskade bidrag. De menar att avdraget i dag är långt ifrån att uppfylla det. Rutavdraget kostade nära fem miljarder kronor 2017 och intäkterna ligger långt ifrån de summorna. 

–  Vi har bara uppskattat beloppet i de delarna där vi har gjort våra analyser. Men vi kan säga det att det klart inte är självfinansierat och då betyder det inte att det är nästan självfinansierat utan det finns en marginal där, säger Anna Brink.