Nyligen aviserades att fem tjänster ska bort från Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek. Utöver detta ska två pensionsavgångar inte återbesättas, så totalt handlar det om att det blir sju tjänster mindre. Av det totala antalet anställda är detta nästan en tredjedel som försvinner.

Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek är världens äldsta arbetarrörelsearkiv. Det är öppet för såväl den breda allmänheten som för studenter, forskare och andra. Historien om vanliga människors arbete och kamp för bättre villkor är idag annars rätt osynlig förutom möjligen i fackförbundstidningarna. Det är därför ytterst sorgligt att det nu sker en så stor neddragning av antalet tjänster hos Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek.

Per Holmström, ordförande i stiftelsen Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek, uppger i en debattartikel i Arbetet att detta sker för att en omställning behövs om man ska kunna säkra verksamheten för framtiden. Men är det inte ett otäckt tecken i tiden att allt som har med historia får stryka på foten i en tid när ekonomin ska ses över?

Arbetarrörelsen har en lång tradition om att värna bildning. Folkbildningen har gått hand i hand med att rörelsen växte sig allt starkare och det är naturligtvis ingen slump. Den som har kunskap och ordets talan kan lättare hävda sina åsikter och sina rättigheter i en demokrati.

På samma sätt kan den som känner sin historia bättre förstå sin samtid och förhoppningsvis undvika att begå samma misstag som tidigare generationer har gjort.

I ljuset av detta är det sorgligt att väldens äldsta arbetarrörelsearkiv nu inte får samma möjlighet att fortsätta att utvecklas som tidigare. Arkivet ska inte längre göra några nya inköp av böcker eller tidskrifter utan inriktningen ska vara att ta hand om det material som arbetarrörelsen producerar.

Men om var tredje anställd försvinner torde det bli svårt att på samma sätt som tidigare ta emot och hjälpa besökare. De anställda som blir kvar riskerar också att få svårare att hinna med sina arbetsuppgifter när var tredje kollega försvinner.

För transparensens skull vill jag berätta att jag är med i Facebookgruppen Rädda Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek därför att jag tycker att det är en så viktig fråga. Låt oss värna vår historia så att kommande släkten kan få ta del av den. Låt den goda traditionen av folkbildning och kunskap om arbetarrörelsens tidigare förebilder få fortsätta att komma många till del. Låt samlingarna inte bara förvaltas utan också få fortsätta växa och utvecklas i takt med tiden.

Än finns det möjlighet att tänka om! Kommande generationer kommer att tacka den som vågar.