Staten bör ta ett större ansvar för personliga assistenter. Det gäller såväl för arbetsmiljö och arbetsvillkor som för utbildning och kompetensutveckling. Det anser den statliga utredningen om yrket personlig assistent som överlämnas till regeringen i dag.

Utredningen består mer av kartläggning och information om hur yrket personlig assistent ser ut i dag, än en radda skarpa förslag. Men några förslag skickar utredaren med.

Mari Huupponen, Kommunal.

”Lyfts fram att arbetet är komplext”

Nyheter

Enligt en enkät som utredningen genomfört säger 75 procent av assistenterna att de skulle behöva mer kunskaper. Utredningen föreslår också bland annat att Socialstyrelsen ska få i uppdrag ta fram ett utbildningsmaterial som riktar sig till assistenter och assistansanordnare.

– I och med att så många assistenter i vår undersökning sagt att de behöver mer kunskap, så tycker jag att det är jätteviktigt. Och sen utifrån perspektivet att alla ska få liknande förutsättningar så tycker jag också att kravet på kollektivavtalsliknande villkor är viktigt, säger utredaren Lars Lööw, till vardags generaldirektör vid ESF-rådet (Europeiska socialfonden i Sverige).

Lars Lööw, har under drygt ett år kartlagt och gjort en översyn av yrket personlig assistent. Han konstaterar att de flesta assistenter trivs i sitt yrke, 85 procent enligt en enkät utredningen genomfört, men att anställningsvillkoren behöver förbättras och arbetsmiljöarbetet bli bättre.

Ett av förslagen är alltså att kravet om kollektivavtalsliknande villkor ska skrivas in i LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) för att man ska få anordna personlig assistans. Det ska i så fall även gälla så kallade egna arbetsgivare (där hela assistansen anordnas av brukaren) anser utredningen.

Utredningen föreslår också, som tidigare utredningar också föreslagit, att privata assistansanordnare får ta över sjuklöneansvaret. I dag är det kommunerna som står för assistenternas sjuklönekostnader.

Det här skulle innebära en markering av arbetsgivaransvaret och bli ett incitament för företagen att ta ett större ansvar för arbetsmiljön, enligt utredningen. Det här ska, enligt förslaget, inte gälla egna arbetsgivare.

Något utbildningskrav för yrket som sådant, som Kommunal föreslagit, finns inte med bland förslagen. Det var heller inte möjligt, enligt direktiven till utredningen.

– Det är inte säkert att man som assistent behöver all den kunskapen som finns på gymnasienivå till exempel. En del av oklarheterna handlar om att få till ett bättre regelverk. Jag tycker också det är viktigt att inte lägga hela ansvaret för bristen på kunskap på den personliga assistenterna. Det här handlar om att även arbetsgivare och arbetsledare och personer som finns runt assistenterna behöver höja sin kunskap, det går inte att reglera fram, säger Lars Lööw.

Utredningen tycker också att hushållslagen, som gäller för assistenter hos egna arbetsgivare, bör ses över och anpassas till dagens förhållanden.

Utredningen konstaterar att yrket är otryggt med korta uppsägningstider. Enligt enkäten till assistenterna är fyra av tio assistenter oroliga över att bli av med jobbet med kort varsel. Här resonerar utredaren att staten kan underlätta för fack och arbetsgivare att sluta avtal om längre uppsägningstider, genom att betala ut assistansersättningen en längre period efter att brukare hamnar på sjukhus eller avlidit.

Men det skulle i så fall kräva att regeringen får garantier om att kollektivavtalen faktiskt ändras på den punkten.

Man varnar också för konsekvenserna av den låga uppräkningen av assistansersättningen som det varit de senaste åren. ”Om assistansanordnarna inte får kompensation för ökade priser under en längre period finns det också risk för att kvaliteten i den personliga assistansen urholkas, skriver utredaren.

Ett av utredningens syften var att kartlägga vilka arbetsuppgifter som kan eller ska ingå i yrket. Men här föreslås inga regleringar, mot bakgrund av att behoven ser så olika ut. ”Vi ser det inte som en framkomlig väg att detaljreglera personliga assistenters arbetsuppgifter i syfte att förbättra assistenternas arbetsvillkor, skriver man.

Socialminister Lena Hallengren kommenterar utredningen kort i ett pressmeddelande:

– Personliga assistenter är en av Sveriges största yrkesgrupper och de gör oerhörda samhällsinsatser. Det är viktigt att alla som jobbar inom yrket ska ha schyssta arbetsvillkor. Vi kommer nu att läsa igenom utredningen och ta ställning till förslagen, säger hon.

Den största arbetsgivarorganisationen på assistansområdet Vårdföretagarna välkomnar utredningens förslag.

– För oss är det en självklarhet att personlig assistans ska bedrivas av seriösa, långsiktiga aktörer som tar sitt ansvar som arbetsgivare, skriver Vårdföretagarna i ett pressmeddelande.