”Personalen behöver behärska språket”
Våra äldre är värda att bli förstådda och kunna förstå kommunikationen. Det är viktigt också ur hälsosynpunkt. Personalen behöver kunna ställa de rätta frågorna för att bedöma om någon ”bara” sitter snett med huvudet eller om den faktiskt har fått en stroke, skriver Mari Jonsson i en replik till ”Närhet viktigare än språkkunskaper”.
Mari Jonsson.
Som det har sett ut i sommar och även tidigare somrar har det varit mest nyanlända som har varit vikarier. Det har pratats mycket om att man bör eller ska kunna svenska språket om man ska jobba med människor och ibland känns det som man inte vågar säga något för rädslan att bli kallad för rasist.
Jag tycker att de äldre som bor på boenden eller har hemtjänst har rätt att möta människor som behärskar svenska språket i tal och skrift.
Skulle ni vilja att era föräldrar (dementa eller inte) fick uppleva att när de vaknar på morgonen kommer det in personer som inte förstår vad de säger. De har ont i kroppen, kanske rentav är mycket sjuka eller kanske har drömt något mycket otäckt och vill prata om detta men blir inte förstådda.
I värsta fall behöver personalen som jobbar kunna ställa de rätta frågorna till de gamla för att kunna bedöma om de ”bara” sitter snett med huvudet eller om de faktiskt har fått en stroke. Då gäller det att kunna handla snabbt. Det gäller att personalen kan ställa de rätta frågorna, kunna ringa 112 och berätta vad som hänt, kunna ringa anhöriga och berätta. Helt enkelt behärska språket.
Tänk dig att du är 80+ och är på ett boende och det sitter 2-3 nyanlända och pratar på sitt språk och bredvid sitter du och inte förstår någonting. Detta har varit en vanlig syn på boenden i sommar.
Det är lätt hänt att prata sitt eget språk när man jobbar tillsammans, men det är inte lätt för de äldre att förstå det. De blir bara förvirrade av att inte känna igen språket.
Alla som jobbar på ett boende måste göra sig förstådda på svenska i både i tal och skrift.
När man kommer från ett annat land och inte har varit i Sverige så länge så kan det även vara svårt att veta hur maten ska serveras. Jag vet att det har serverats pannkaka, ärtsoppa, grädde i samma tallrik. Jag vet att kall mat har värmts och varm mat har serverats kall på grund av att man inte känner till den svenska matkulturen.
De nyanlända gör så gott de kan och det är inte lätt för dem att kunna allt men det är på bekostnad av våra äldre människor.
Om man inte behärskar svenska tillräckligt är det svårt att förstå all information som ges på ett boende. Det handlar ofta om de äldres hälsa och är därför absolut viktigt att förstå information från till exempel en sköterska.
När man jobbar på ett äldreboende jobbar man efter HSL, det vill säga Hälso- och sjukvårdslagen som bestämmer hur hälso- och sjukvårdsverksamhet ska organiseras och bedrivas. Lagen gäller för samtliga vårdgivare, landsting och kommuner som huvudmän.
Vi som jobbar har skyldighet att skriva in det som har med hälsan att göra i HSL. Vi måste på ett professionellt sätt dokumentera situationer för att vårdtagaren ska få rätt vård. Detta innebär naturligtvis att alla som jobbar på ett boende måste göra sig förstådda på svenska i både i tal och skrift.
Våra äldre är värda att bli förstådda och kunna förstå kommunikationen. Det kan inte vara värdigt att de, när de flyttar in till ett boende där de ska vara de sista åren inte ska förstå vad som sägs av dem som ska sköta omvårdnaden.
