Sachi Fukuda och Robert Joos på utflykt med barnen.

Sachi Fukuda och Robert Joos på utflykt med barnen.

I dörren möter vi en stressad småbarnspappa i full kostym, men inne på förskolan råder lugn och harmoni. På hallbänken plirar en välbekant figur med liten vit hatt och stickad grön dräkt bredvid kottar, pinnar och löv.

Genom fönstret skymtar en liten men välplanerad gård med klätterställning, sandhög och köksträdgård. 

Det skulle kunna vara vilken svensk förskola som helst.  Men vi är på Pioneer kids, en japansk förskola i en villaförort en dryg halvtimme med tunnelbana från Tokyos sjudande centrum.

Här har personalen utbildat sig i den svenska Skogsmullepedagogiken, några har till och med varit på besök på Mulleborg, Sveriges första I ur och skur-förskola. 

– Jag blev väldigt imponerad av den svenska förskolan och hur de tog med barnen till skogen. En riktig skog, inte bara en park! säger pedagogen ­Sachi Fukuda.

Här går de japanska barnen på utflykt:

I samlingsrummet betraktar barnen oss först blygt, men när tolken frågar om de kan gissa vilka vi är ropar de: Memo! Foto! Anteckningsblock! Kamera! 

Snart vänds barnens intresse i stället mot köks­chefen ­Megumi Matsuga som dukat upp en skärbräda på ett av borden. Ur en plastpåse tar hon fram en stor lax som hon vickar på för att visa hur den simmar. Barnen skrattar förtjust och iakttar sedan hur hon skär upp fisken, som ska bli dagens lunch tillagad på uteköket. 

Men först blir det utflykt till floden med de äldre barnen som är mellan tre och fem år. Ett prydligt led med barn som är försedda med gröna solhattar sätter av längs gatan.

Vi kommer bara runt hörnet så blir det tvärnit och barnen kikar under taket till en garageport. Där ovanpå en lampa ligger ett svalbo och över kanten skymtar fyra små svarta fågel­huvuden.

Barnen tittar på när dagens lunch fileas.
Barnen tittar på när dagens lunch fileas.

– Här blir det stopp varje gång, skrattar förskolläraren Robert Joos.

På japanska förskolor finns inga barnskötare, de flesta pedagoger har förskollärarutbildning. Robert Joos har jobbat på Pioneer kids i två år och han uppskattar utflykterna och att förskolan har en egen liten utegård. 

– Det är väldigt trångt i Japan. De flesta barn har ingen gård alls, utan får gå till en park för att leka. På min dotters förskola fick de gå upp på taket och leka och få luft. Våra barn här får lära sig att uppskatta naturen häromkring.

Japanska förskolor är också generellt mer auktoritära. Men på Pioneer kids har ägarna aktivt hämtat inspiration från länder med en annan barnsyn. Intresset för Sverige handlade först om att lära sig en mer demokratisk pedagogik. Skogsmulle fick de på köpet.

– När jag upptäckte Skogsmulle så tänkte jag att vi också borde utforska den japanska naturen mer och utgå från barnens intressen när vi planerade våra aktiviteter, säger Shinichi Miyatake som äger förskolan tillsammans med sin fru.

På utflykt.
På utflykt.

De flesta pedagoger som arbetar med Skogsmulle har dock inte varit i Sverige, utan har utbildat sig hos det japanska friluftsfrämjandet, vars Mulleverksamhet nyligen firade 25 år.

Naturen värderas högt i den japanska kulturen, men i början gick det ändå trögt. Det berättar Sachiko Takami, som var den som tog Skogsmulle till Japan och i dag är generalsekreterare för japanska friluftsfrämjandet.

– Många menade att barnen kunde ramla och skada sig i skogen och dessutom tyckte man att det var för tidigt för små barn att lära sig om naturen. Men i dag tror jag det finns en medvetenhet om att barnen behöver natur, säger hon.    

Nere vid floden har Sachi Fukuda samlat barnen i en ring och tar upp en termometer och visar att det är 23 grader. Hon frågar barnen om hur vattnet ser ut och tillsammans pratar de om hur nivån har sjunkit sedan dagen innan då det regnade kraftigt. 

– Ska vi gå uppströms eller nedströms? 

Robert Joos.

Robert Joos.

Sachi Fukuda.

Sachi Fukuda.

Uppåt, tycker barnen och vi sätter av på en smal lerig stig med högt gräs på båda sidorna. En liten flicka stannar plötsligt upp och gråter förtvivlat. Hon vill ha tången som de använder för att plocka skräp med. En kompis skyndar till undsättning och lånar ut den.

Ett kraftigt plask fångar allas uppmärksamhet och när vi går närmare flodkanten ser vi en mäktig koi-fisk simma under ytan. Strax intill hittar vi ett träd med mogna mullbär som barn­en plockar på sig för att smaka. 

Sachi Fukuda säger att förskollärarutbildningen lärde ut att naturen är viktig för barnen, men att det var först senare hon började fundera på vad det egentligen betyder.

– I naturen känner jag ett lugn, den får oss att må bra!

Fotnot: Reportaget finansierades med hjälp av ett stipendium från Japanstiftelsen.

Mullbär blir proviant på utflykten.
Mullbär blir proviant på utflykten.

Pioneer Kids

  • Privat förskola med 80 barn i åldern två månader till fem år. 
  • Öppet klockan 07 till 20.
  • 16 pedagoger och 3 kökspersonal.
  • Arbetstid heltid: 9 timmar med en timmes rast.
  • En nyanställd förskollärare tjänar cirka 25  000 kronor i månaden.
  • Barngrupperna består av 9 till 15 barn beroende på ålder. Pioneer kids har ovanligt små grupper. I Japan kan en barngrupp bestå av 30 femåringar på en pedagog.

Förskola i Japan

  • I Japan finns det olika typer av förskolor beroende på om barnets mamma arbetar eller ej. Barn till mammor som jobbar går på en förskola som är mer lik den svenska förskolan och har längre öppet-tider. Förskolor för barn till hemma-mammor har lägre personaltäthet och kortare öppettider. 
  • Traditionellt slutar kvinnor i Japan att arbeta när de bildar familj, men i  dag väljer allt fler att fortsätta jobba och behovet av förskoleplatser är stort. Samtidigt är det stor brist på personal. Många som utbildat sig väljer sedan  att arbeta med annat eftersom lönen är låg. 
  • Den japanska motsvarigheten till Kommunal, Jichiro, organiserar förskollärare, men få är med i facket.
  • Regeringen har nyligen beslutat om att införa gratis förskola från tre år för att få fler kvinnor att gå ut i arbetslivet och få upp födelsetalen.  
  • Att män jobbar i förskolan är inget ovanligt, även om de är i minoritet. Mannen ses som familjeförsörjaren och manliga anställda förväntar sig att senare bli förskolechef. 
  • I Japan finns inte I ur och skur-förskolor som i Sverige, men förskolor certifieras av det japanska Friluftsfrämjandet om de använder Skogsmulle-pedagogik.
  • Friluftsfrämjandet har också ett mångårigt samarbete med företaget Mitsubishi Electric som låtit utbilda en del av sina anställda till Skogsmulleledare. 
  • Det finns 46 organisationer som är knutna till det japanska friluftsfrämjandet, de flesta är förskolor. Totalt deltar 12 000 barn i Skogsmulle-aktiviteter.