Bukspottkörteln producerar insulin.

Omkring en halv miljon svenskar lever med diabetes, och därmed är det en av Sveriges vanligaste sjukdomar. Ändå upplever många som har diabetes att folk i allmänhet har dålig kunskap om sjukdomen. 

KA har intervjuat flera kommunalare med diabetes, och frågat dem vad de tycker att folk borde veta. Det som flest tycker är viktigast är att folk vet vad de ska göra om någon med diabetes blir akut dålig. Om blodsockret blir för lågt kan personen få hjärtklappning, bli darrig, svettig, förvirrad och till slut förlora medvetandet. Då krävs snabb hjälp.

–  Minuter är livsavgörande för en diabetiker, ­säger kocken Jimmy Nilsson som har diabetes typ 1.

Här berättar han om när detta hände ­honom en dag på jobbet. Där kan du också läsa vad du ska göra om det händer någon i din närhet.

Även i vården kan kunskapen vara dålig, enligt dem vi har intervjuat.

– Jag har fått skrämmande förslag om vad ska jag göra när jag är hos en kund i hemtjänsten med diabetes, säger Ida Lydén.

Hon har diabetes typ 1 och har därför stor kunskap själv. När en kund har lågt blodsocker måste hon ändå ringa till sjuksköterskan för att få instruktioner. 

– Sjuksköterskan har sagt: Ge insulin och ge mat. Och jag vet att ger jag insulin kan kunden dö, säger Ida Lydén.

Exemplen ovan visar att kunskap om diabetes kan vara livsavgörande. Men många med diabetes störs också av att folk har felaktiga föreställningar om hur det är att leva med diabetes, och vad som orsakar sjukdomen.

– När jag gick i högstadiet var det de som sade att jag fått diabetes för att jag ätit för mycket godis, berättar undersköterskan Emma Taengh Åkesdotter.

Hon har diabetes typ 1, och hur mycket godis och andra sötsaker man äter har inget som helst samband med den sjukdomen. När det gäller diabetes typ 2 kan det finnas ett visst samband.

– Men det hjälper ingen att man skammar eller skuldbelägger någon för vad de har ätit eller vad de äter, säger Emma Taengh Åkesdotter.

Detta är diabetes

Det finns flera typer av diabetes. Den vanligaste ­kallas diabetes typ 2. Den debuterar oftast när man är lite äldre. Livsstilen kan påverka: Övervikt, stillasittande och stress är bidragande faktorer. Diabetes typ 1 debuterar oftast när man är barn eller ung. Risken att drabbas av typ 1 påverkas inte av livsstilen. Det finns även andra, mindre vanliga typer av diabetes.

SÅ FUNKAR DET

När vi äter höjs blodsockerhalten. Bukspottkörteln utsöndrar hormonet insulin, som gör att cellerna kan ta upp sockret ur blodet. När man har diabetes är den här processen störd på något sätt: Bukspottkörteln producerar för lite insulin eller inget insulin alls. Eller så produceras insulin men kroppen reagerar inte normalt på det.

Resultatet blir att blodsockerhalten blir för hög. En alltför hög blodsockerhalt kan leda till ett akut och livshotande tillstånd som kallas ketoacidos eller syra­förgiftning. Då måste man snabbt få vård.

Förhöjt blodsocker kan också ge skador på längre sikt. Det är framför allt blodkärlen som drabbas. Skador på de stora blodkärlen ökar risken för hjärtsjukdomar. Om de små blod­kärlen påverkas kan man få bland annat ögonskador och nedsatt känsel i händer och fötter.

SYMTOM

Symtomen på diabetes är till en början att man blir trött, törstig och kissnödig. När man får diabetes typ 1 insjuknar man oftast snabbt med kraftiga symtom. Diabetes typ 2 går ofta långsammare och symtomen är mer diffusa. Det är möjligt att ha diabetes typ 2 i flera år innan det upptäcks.

BEHANDLING

Behandlingen av diabetes går ut på att hålla blodsockernivån normal. Den som har diabetes typ 1 behandlas med insulin. Det finns inte i tablettform, utan måste sprutas in i underhuden. En del med diabetes typ 2 måste också ta insulin, men det är vanligare att ­behandlas med andra läkemedel som påverkar blodsockret på olika sätt.