Olga Svensson hjälper Gunilla Ericsson, som just fått en avlastande kudde under benen.

Olga Svensson hjälper Gunilla Ericsson, som just fått en avlastande kudde under benen.

Eva-Lena Uhlin har arbetat på Centralsjukhuset i 42 år och vet, precis som de flesta andra som arbetar inom vård och omsorg, vilket lidande trycksår ger. Att patienter dör av svårläkta sår är inte ovanligt.

– Jag har sett sår som är så stora att jag hade kunnat få in näven i dem. De går på ­djupet.

Trots lidandet hade så många som 14 procent av alla patienter som vårdades på sjukhus i Sverige och sex procent inom äldreomsorgen trycksår under 2018. När Eva-Lena fick frågan av sin chef om hon tillsammans med tre andra undersköterskor ville vara med och utarbeta en metod som skulle ge färre trycksår på klinikens avdelningar var det självklart för henne att säga ja.

Och i dag är hon glad att de lyckats med sitt förebyggande arbete.

– Vi har inte orsakat ett trycksår här sedan vi började med den här metoden för två år sedan. Fler borde göra som vi, säger hon när hon och kollegan Olga Svensson visar runt.

Ingen av dem vill egentligen synas men de känner att det är viktigare att sprida arbetsmetoden än hur de känner inför det.

– När vi började arbeta med det här hade jag ingen aning om att jag skulle klara av att stå och före­läsa inför 120 personer, men det har vi gjort. Man klarar mer än man tror, säger Eva-Lena Uhlin.

– Ja, så är det nog, säger Olga.

Så vad är det de har gjort?

Olga Svensson.
Olga Svensson.

Tillsammans har undersköterskorna, som är specialiserade på sårvård, kost och hjälpmedel, utarbetat en förebyggande metod. Att just de delarna behövs i det förebyggande arbetet är ingenting nytt. Däremot har de fyra lyckats hitta rutiner så att varje patient snabbt får exakt den hjälp de behöver.

– Det är många som arbetar förebyggande runt om i landet och det gjorde vi också innan det här. Skillnaden är att i dag arbetar vi mer systematiskt och att ansvaret ligger på oss undersköterskor. 

I dag får alla patienter oavsett ålder sin hud undersökt och bedömd av en undersköterska när de läggs in. De som tillhör riskgrupper, som de över 65 år eller som är sängliggande, delas också in efter vilken risk de har för att få trycksår. Sedan har undersköterskorna ett schema att följa för vilka åtgärder som ska sättas in för dem. Det kan vara energiberikad kost för att förbättra läkningen, förband eller hjälpmedel som tryckavlastande kuddar. 

– Det som fungerat så bra är att vi bedömer alla. Det har blivit en rutin och tar inte någon extra tid egentligen, säger Olga Svensson.

Eva-Lena Uhlin.
Eva-Lena Uhlin.

Även om personalen på kliniken inte orsakar några trycksår själva längre har patienter ofta trycksår när de kommer dit.

– Det kan vara någon som bor ensam hemma och suttit still mycket i en stol utan att röra sig. Ofta lyckas vi få dem att läka här. Men vi vet inte vad som händer efteråt när patienter kommer till andra sjukhusavdelningar eller kommer hem igen, ­säger Eva-Lena.

Nu vill de sprida metoden. I region Värmland har det redan bestämts att alla dess vårdavdelningar ska arbeta på samma sätt. Infektionsklinikens avdelningschef Per Henriksson, som tog initiativet, är entusiastisk.

– Tänk vad häftigt om vi inte orsakade några trycksår inom vården i hela region Värmland, säger han.

– Men jag tror att det går lika bra att arbeta på det här sättet inom äldreomsorgen, säger Eva-Lena Uhlén. 

Upptäck trycksår med Tumprovet

Så här prövar du om en rodnad i huden är ett tidigt trycksår.

  • Tryck tummen mot rodnaden i tre sekunder. Om huden är vit efter tumtrycket så är det inte trycksår. Är huden fortfarande rosa är det troligen det.
  • Behandla genom att avlasta området exempelvis genom en kudde och förebyggande förband. Håll koll på hur det utvecklar sig.