Förskoleupproret är inne på sitt femte år. En av grundarna, förskolläraren Anki Jansson från Örebro, träffade under tisdagen utbildningsminister Anna Ekström tillsammans med andra representanter från andra skoluppror.

– Vi lyfte att vi vill ha bort kringuppgifter för barnskötare och förskollärare, som till exempel städning. När det gäller rekrytering så måste man också tänka på barnskötare, de får verkligen kämpa för att synas. Vi lyfte också barngruppernas storlek och varför man inte följer Skolverkets rekommendationer, säger Anki Jansson.

Förskoleupproret fick ungefär tio minuter med ministern och sedan tre minuter för att komma med förslag.

– Vi sa att det är alldeles för kort tid för att komma med förslag så vi ska boka tid för ett enskilt möte. Generellt var det ett bra möte.

Anna Ekström är representant för staten samtidigt som kommunerna är huvudmän för förskolan. Vad ska staten respektive kommunerna göra?

– När det gäller statliga satsningar är det viktigt att det är lätt för kommunerna. Ibland kan det finnas flera snarlika bidrag. Där borde man se över så att det blir lättare. Kommunerna måste bli bättre på att visa hur man använder pengarna. Innan man fattar beslut måste man lyssna på oss förskollärare och barnskötare, säger Anki Jansson.

I en del kommuner anställs förskolebiträden och förskoleassistenter på grund av att det är svårt att rekrytera barnskötare och förskollärare.

Vad tycker du om det?

– Ser man till att arbetsuppgifterna är tydliga så är det en bra idé. Ibland när det kommer någon till förskolan från en arbetsmarknadsåtgärd till exempel så märker man att den personen inte vet vad den ska göra och då blir det snarare en belastning.

Under tisdagen föreslog utbildningsministern att obligatoriska språkförskolor borde införas. Bakgrunden till förslaget är att många barn i utanförskapsområden inte går i förskola och därmed riskerar att missa flera års språkträning. Förslaget får dock tummen ned från Anki Jansson.

– Det behövs inte. Om vi får mindre barngrupper och rätt förutsättningar så får barnen språket automatiskt. Sedan får man hitta sätt att locka dem till förskolan.

Det är fem år sedan Förskoleupproret startade. Mycket har hänt samtidigt som det tar tid att förändra, säger Anki Jansson.

– Från början var vi två och nu är vi över 32 000 i Facebook-gruppen. Det är en enorm styrka.

Anki Jansson tar upp tystnadskulturen som många vittnat om i förskolan.

– Det har lyfts på locket. Fler och fler vågar säga ifrån. Man tar snacket från personalrummet till chefen. Jag får till mig att fler vågar vara lite besvärliga.

Anki Jansson uppmanar alla anställda i förskolan att gå med i facket.

– Man ska ha ombud på sin arbetsplats och man ska göra tillbud. Varje gång någon skriver i gruppen att den vågat anmäla ett tillbud är det en vinst i sig. En del tycker att det går för långsamt att förändra, men demokrati och varaktig förändring måste få ta tid.

Den 6 november ska företrädare för Förskoleupproret träffa riksdagens utbildningsutskott.

– Då ska vi prata förskola en hel dag, säger Anki Jansson.

Förskoleupproret

Förskoleupproret startades 2013 av förskollärarna Anki Jansson och Malin Hörlin från Örebro. Facebookgruppen har i dag 32 000 medlemmar.

Förskoleupproret har genomfört manifestationer på flera orter i landet och under kampanjen #pressatläge samlade upproret in 1 500 berättelser om den tuffa arbetsmiljön i förskolan.

Några av kraven är mindre barngrupper, bättre anpassade lokaler, flera vikarier och att kringuppgifter som städning, laga frukost och ringa in vikarier tas bort.