Skäliga minimilöner för alla arbetstagare i EU. Det är ett av målen för den nya EU-kommissionen enligt dess nya ordförande Ursula von der Leyen.

Samtidigt bygger den arbetsmarknadspolitiska modellerna i Sverige, och andra nordiska länder, på att parterna själva sätter löner utan inblandning från politikerna.

Hur det ska gå ihop i praktiken var ett av ämnena för tisdagens utfrågning i Europaparlamentet av socialdemokraten Nicolas Schmit från Luxemburg.

Han är tilltänkt som ny arbetsmarknadskommissionär och slog med emfas fast att de nordiska modellerna skulle lämnas ifred.

– Den här ramen för minimilöner kommer absolut inte att ifrågasätta det system man grundat på kollektivförhandlingar som ger bra löner i de länder det tillämpas. Vi kommer verkligen inte att tvinga de här länderna att ändra på sina gamla och väletablerade system, sa han under utfrågningen.

Han slog också fast att han, om han blir vald till kommisionär, ska fortsätta arbetet med att genomföra innehållet i den sociala pelaren som parlamentet slog fast under den förra mandatperioden.

– Jag kommer att arbeta för ett mer rättvist Europa där sociala rättigheter har en mer central roll, sa Nicolas Schmit under utfrågningen.

I ett skriftligt uttalande till parlamentet har Nicolas Schmit tidigare beskrivit mer specifikt vilka frågor han vill gå vidare med.

Förutom frågan om minimilön vill han också förbättra arbetsvillkoren för arbetstagare i den så kallade plattformsekonomin, alltså personer som tar kortare jobb via digitala appar, ofta utan tydliga anställningsförhållanden och villkor.

– Den sociala trygghet vi skapat i Europa måste gälla och inte förstöras genom den tekniska utvecklingen, sa Nicolas Schmit under utfrågningen.

Johan Danielsson, LO:s kandidat i EU-valet och numera parlamentariker för Socialdemokraterna satt med under utfrågningen.

Han var nöjd med beskeden från den luxemburgska partikollegan. Bland annat när det gäller minimilönerna.

– Han var extremt tydlig med att han inte på något sätt vill äventyra vår arbetsmarknadsmodell. Sen betyder inte det att faran är över. Det kommer att komma något form av lagförslag och vi måste följa den här frågan både från politiskt och fackligt håll.

Johan Danielsson var också nöjd med Nicolas Schmits planer på hårdare regler för EU-länderna på arbetsmiljöområdet. Själv vill han se en nollvision för dödsolyckor på EU-nivå.

Abir Al-Sahlani (C) är den enda svenska EU-parlamentarikern som är ordinarie ledamot i EU-s sysselsättningsutskott och kunde själv ställa en fråga till kandidaten.

Hon valde också att fokusera på den svenska modellen, och blev nöjd med svaret.

– Han gav i princip ett löfte om att inte peta i det som funkar.

Även hon menar att frågan kommer att behöva bevakas i framtiden.

– Det kommer gälla att vara on top hela tiden för att för att påminna om det här löftet. Det kommer att komma många saker längst resans gång, säger hon.

Enligt Abir Al-Sahlani (C) är de svenska parlamentarikerna, oavsett parti, relativt överens om de här frågorna.

– Jag tror att vi kommer att kroka arm, också med våra skandinaviska kollegor i deras olika partier. Vi har en unik situation i de nordiska länderna där vi har en historia, tradition och kultur som är viktig att värna, för den funkar.

Artikeln är tidigare publicerad av Arbetet, som tillsammans med Kommunalarbetaren är en del av LO Mediehus.