Han pluggar till kock på yrkes-sfi

Han har nyss påbörjat andra året på den tvååriga kockutbildningen inom yrkes-sfi, där svenska språket tränas samtidigt som man lär sig ett yrke. Hela sommaren har han haft praktik på Hammarö golfklubbs restaurang. Tidigare har han praktiserat på restaurang Gustaf Fröding.

Båda har varit givande, men när han är färdig kock vill han hellre söka sig till kommunen.

– Jag tänker på skola, äldreboende, något ­sådant, för jag har små barn så jag tror att det passar bättre att jobba dag. På kvällarna kan det vara mer intressant matlagning, lite finare mat, men det funkar inte lika bra med familjelivet.

Juan Rodrigo har bott i Sverige i 1,5 år tillsammans med sin fru som är uppvuxen i Karlstad. 

– Det är lättare att leva med barn här. Här funkar det  jättebra att plugga och ha småbarn.

Varför valde du kockutbildning?

– Jag gillar mat och matlagning och det var ganska bra jobbmöjligheter här. Vi hittade yrkes-sfi och det var perfekt för mig att lära mig svenska, svensk matkultur och ett yrke. Jag är jättenöjd.

Juan Rodrigo har läst vanlig sfi, svenska för invandrare, tidigare och talar bra svenska. Han tycker att hans svenska blivit bättre med yrkes-sfi.

– Det är mycket facktermer så klart, ofta kommer de från franskan och då är det ganska lätt för mig att förstå det latinska. Den svenska matens ord får man lära sig.

Och det är inte bara Karlstad som behöver kockar framöver. Flera kommuner uttrycker att det blivit svårt att hitta kockar och annan kökspersonal till de kommunala köken.

Kost och näring, branschorganisation för kostchefer, har gjort en enkät bland sina medlemmar som styrker den bilden. Av drygt 100 svarande säger 70 procent att de redan i dag har stora eller betydande problem att få kompetenta sökande kockar vid rekrytering. För köksbiträden är siffran 26 procent medan 56 procent svarar att de har vissa problem att hitta köksbiträden. 

90 procent av de svarande spår att det kommer att bli svårare att hitta kockar de närmaste fem åren. 

I landet pågår flera satsningar för att locka nyanlända till köksjobb. Exempelvis Future kitchen som pågår i flera kommuner i Västra Götaland. Det är ingen kockutbildning, utan en väglednings­insats för nyanlända som gör praktik i offentliga kök samtidigt som de får språkträning.

Uppföljningen av 2018 visade att flertalet praktikanter var kvar i branschen genom någon form av anställning eller utbildning.

På Yrkes-SFI i Karlstad är Juans klass den första gruppen kockar, så det finns ingen statistik på hur det går för dem efter utbildningen. 

– De ska få jobb, för vi startar inte yrkes-sfi om det inte är så att branschen säger att de behöver kockar, säger Izabelle Skansen, sfi-lärare. 

Maria Edwardsson, samordnare för yrkes-sfi i Karlstad, berättar att yrkes-sfi även utbildar personal ute på arbetsplatserna som ska möta sina nya kolleger. 

– Det handlar om hur man lär sig ett språk. Och om värderingar: Varför tänker man olika beroende på vilken del i världen man kommer från? För att skapa förståelse, för det blir krockar på arbetsplats­erna.