Jag är anställd av ett privat omsorgsföretag som personlig assistent hos en brukare och trivs med mitt arbete. I nuläget arbetar vi dygnsvis, varannan vecka ett dygn och varannan vecka tre dygn. Vi jobbar även varannan helg. Vi har timlön och inte månadslön, vilket jag inte förstår varför. Vi är ju anställda och följer ett schema! Från och med år 2019 ändrades schemat, så nu gäller tiden 09.45-18.00 som dagpass och 18.00-09.45 som nattpass. Det blir alltså betydligt fler arbetstillfällen varje månad.

Mellan 00.30 och 09.45 har vi något som kallas ”väntetid”, då ersättningen endast är 28:69 kronor i timmen på vardagen och 57:45 kronor i timmen på helgen. Ingen ob, fast vi måste vara hos brukaren och alltid behöver utföra sysslor också under denna tid.

Jag uppskattar att vi vid varje skift i snitt måste arbeta totalt minst fyra timmar under väntetiden, fördelade på fem-sex tillfällen. Då blir det svårt att själv få någon vila. Vi får ingen ersättning för dessa timmar utöver den symboliska summan. Är detta okej? Och varför får vi ingen ob de timmar vi faktiskt måste jobba? Ob-ersättningen är låg även den. Finns några regler kring våra problem?

/ Medlem inom omsorgen

Margaretha Johansson ombudsman på Kommunal
SVAR: Vad gäller din uppgift om att ni får timlön i stället för månadslön är detta en fråga som Kommunal arbetar mycket med. Månadslön bör vara den normala löneformen, men tyvärr använder de flesta arbetsgivare sig av möjligheten att använda timlön.

Du beskriver också att ni har så kallad väntetid. Den är reglerad som jour i kollektivavtalet och här gäller, att om ni måste arbeta på jourtid ska ni skriva upp denna tid. Skulle ni arbeta i över en halvtimme ­under väntetiden ska ni ha betalt enligt regler för övertidsarbete. Ta kontakt med ert lokala fack, så att de kan hjälpa er reda ut situationen!