Den EU-kommission som kristdemokraten Jean-Claude Juncker leder avgår i samband med veckans val till EU-parlamentet.

Junckers tal vid Europafackets kongress handlade mycket om hans initiativ till den sociala pelaren, 20 principer som ska leda till bättre arbetsvillkor och social trygghet för dem som lever i något av EU:s medlemsländer.

Och han hoppas att den nya kommissionen ska fortsätta att utveckla den sociala pelaren.

– Vi måste ha en europeisk minimilön. Det är inte rimligt att människor behöver tre-fyra jobb för att överleva. Det är en akut fråga som vi snabbt måste lösa.

Han fick medhåll av Thomas Händel, ordförande i EU-parlamentets sysselsättningsutskott. Thomas Händel är från Tyskland och tillhör den gröna vänstern i parlamentet.

– Jag vill ha europeiska minimilöner som är 60 procent av den genomsnittliga lönen i varje land.

Torbjörn Johansson säger att han inte tror att det förslaget går att få igenom i EU.

– Det är väl bara vi i Sverige som har kommit upp till den nivån på minimilönerna.

Inget av de svenska facken vill ha lagstiftning om löner, vare sig på nationell nivå eller på EU-nivå.

– Vi vill förhandla om lönerna i våra kollektivavtal.

Han tycker att det är en dålig idé att lagstifta om minimilöner även om det skulle leda till att andra länder tvingades höja sina minimilöner.

– Varför ska någon vilja vara med i facket om det är staten som fixar lönerna, säger han.

Detta har varit en het fråga i Europafacket där flera förbund vill ha lagstiftning på EU-nivå om minimilöner.

Kompromissen, som de svenska facken stöder, är att Europafacket kräver höjda minimilöner, antingen i lag eller i kollektivavtal.

Diskussionen om den sociala pelaren har dock gett nytt bränsle i debatten om bästa sättet att höja minimilönerna på, där Juncker och Händel ger ny glöd till dem som vill i första hand vill se lagstiftning.

Torbjörn Johansson säger att han tycker att det är svårt att förklara för de fackliga kollegorna i Europa vad som är så bra med den svenska modellen där villkoren främst regleras i kollektivavtal och inte i lag. Det blir inte lättare när politiker som Juncker och Händel förespråkar lagstiftning.

– Vi är en udda fågel med vår modell, säger Torbjörn Johansson.

Thomas Händel tog i sitt tal också upp arbetstiderna, en fråga det kan bli stor diskussion om vid Europafackets kongress.

– Vi behöver en arbetstidsförkortning också på europeisk nivå, sa han och fick applåder av ledamöter i kongressen.

De brittiska och belgiska facken driver med stöd av andra fack att det behövs en EU-lag om kortare arbetstid med bibehållen lön.

Även i denna fråga sticker de svenska facken ut. De vill att Europafacket ska enas om att villkoren för arbetstider kan avvika i kollektivavtal jämfört med vad som regleras i en EU-lag.

– Vi kräver disposivitet, att vi som kan fortsätta att förhandla om att till exempel gå med på kortare semester under sommaren om vi istället får ytterligare en semestervecka under året, som vi kan ta ut under hösten eller vintern.

Men det här finns det inget stöd för hos så många andra fack inom Europafacket.

– Om de inte förstår varför vi säger nej till lag om minimilön så kan de absolut inte förstå varför vi vill ha möjlighet att gå med på något som är sämre för att vinna någonting annat som är bättre. I den frågan är vi dubbelt udda fåglar här på kongressen, säger Torbjörn Johansson.

Han har ändå förberett att gå upp i talarstolen för att förklara fördelen med den svenska modellen också när det gäller arbetstider.

– Det blir inte lätt att på 2-3 minuter övertyga kongressen. Men jag vill göra ett försök, säger han.