Antalet brandmän i Sverige har minskat de senaste tio åren, samtidigt som befolkningen har ökat. Dessutom har arbetsuppgifterna blivit fler. Brandmän i dag arbetar inte bara med utryckning och övningsarbete utan håller även brand- och säkerhetsutbildningar, informationsträffar och utför tillsynsarbete. Bristen på personal har lett till att brandmän har svårt att ta semester och föräldraledigt utan dåligt samvete, skriver Kommunal i rapporten ”Bättre förutsättningar för räddningstjänsten” som släpps i dag.

Övertidsuttaget har också ökat och det finns mindre tid för övningsverksamhet. En högre bemanning skulle också göra säkerheten vid trafikolyckor bättre, anser Kommunal. De senaste åren har flera dödsfall inträffat när förbipasserande bilar kört på brandmän vid olycksplatser. 

– Vi behöver högre bemanning. Bemanningsfrågan löser både säkerheten utifrån brandmännens perspektiv och möjligheten att kombinera privatliv och yrkesliv på ett annat sätt. Som situationen ser ut nu är det väldigt ont om folk, så är man ledig är man ofta beredd att rycka in, säger Yvonne Chevallerau, ombudsman på Kommunal. 

Rapporten tar också upp att den minskade bemanningen ökat ensamarbetet, som kan innebära risker. Det kan till exempel handla om så kallade följefordon i form av tankbil eller stegbil, som ofta bemannas med en person. Det händer också att den som kommer först till en olycka är en ensam brandman. Kommunal kräver att utrycknings- och övningsarbete ska planeras så att ensamarbete inte förekommer. 

Den tvååriga utbildningen för att bli brandman, Skydd mot olyckor, innebär inte en garanti för att få arbeta som brandman eftersom varje räddningstjänst kan sätta upp egna krav. Det finns inget nationellt krav på vad en brandman ska kunna utöver de som Arbetsmiljöverket ställer på rökdykning. Kommunal kräver att utbildningssystemet för brandmän görs om i grunden och kvalitetssäkras så att utbildningen rustar brandmännen för alla krav som ställs i yrket. Dessutom vill Kommunal att den anpassas så att de som söker utbildningen vet att den motsvarar kraven som räddningstjänsten ställer. 

– Med tanke på det enorma behovet av brandmän i samhället behöver vi också se över utbildningssystemet så att man kan få arbeta i hela landet när man har gått utbildningen, säger Yvonne Chevallerau.

Kommunal anser också att utbildningen måste kopplas till det övriga utbildningssystemet så att man kan tillgodoräkna sig delar av utbildningstiden om man läser en annan utbildning.

Kommunal kräver också att kommunerna gör en risk- och konsekvensbedömning ur ett arbetsmiljöperspektiv innan de antar den handlingsplan för räddningstjänstverksamheten som de måste göra enligt lag. 

Grundanställningen som brandman är kopplad till att man klarar rökdykningen. Med stigande ålder kan det bli svårare att klara av testerna. Därför finns en särskild så kallad ”brandmannapension”. Den innebär att man kan gå i pension vid 58 års ålder men att arbetsgivaren fortsätter att betala in till tjänstepensionen till 65-årsdagen. Det betalas dock inte in till den allmänna pensionen.

När den här konstruktionen förhandlades fram såg pensionssystemet annorlunda ut och de sju åren utan inbetalningar till den allmänna pensionen påverkade inte så mycket. I dag förlorar den brandman som går i brandmannapension mer pengar på det.

En höjd pensionsålder skulle slå extra hårt mot brandmännen, skriver Kommunal, eftersom det är svårt för brandmännen att klara de fysiska kraven fram till pensionen. Kommunal kräver därför att arbetet organiseras så att brandmän kan arbeta fram till pensionsåldern.   

– Det finns mycket förebyggande arbete som räddningstjänsten gör, som man kan arbeta med när man inte klarar utryckningstjänst och framför allt rökdykning längre, säger Yvonne Chevallerau.

Rapporten har tagits fram med hjälp av referensgrupp av brandmän och arbetet har pågått i 2,5 år. Nu finns det även en referensgrupp på plats för deltidsbrandmän. Yvonne Chevallerau säger att brandmännen är en prioriterad yrkesgrupp inom Kommunal. 

– Jag är oerhört stolt över att jag får stå här i dag och att vi har fått fram en rapport. Det är ett första steg och vi har en ambition att nästa år fokusera mer på arbetsmiljösituationen i räddningstjänsten. 

De flesta deltidsbrandmän i Kommunal har ett annat kommunalaryrke som grundyrke, vilket gör att Kommunal inte vet exakt hur många deltidsbrandmän som är medlemmar. Men många deltidsbrandmän är med i det konkurrerande fackförbundet Brandmännens riksförbund i stället.

I september förra året sjösatte Kommunal ett särskilt medlemskap för deltidsbrandmän som har ett fullvärdigt medlemskap i en annan fackförening. Det kallas internt för ”65-kronan” eftersom det kostar 65 kronor i månaden. Då får man hjälp av Kommunal i frågor som rör ens jobb som deltidsbrandman, men får inte del av försäkringspaketet. 

– Det ser vi har ökat även om vi inte har marknadsfört det så mycket.