Undersköterska kan bli skyddad yrkestitel

Vid en pressträff på måndagen överlämnades utredningen om regleringen av yrket undersköterska till regeringen. Regeringens utredare Harriet Wallberg föreslår att undersköterska ska bli en skyddad yrkestitel som endast de med en viss utbildning eller kompetens får använda.

Yrkestiteln undersköterska ska knytas till en undersköterskeexamen. Socialstyrelsen och Skolverket presenterade redan i slutet av 2018 nationella kompetenskrav och förslag på en undersköterskeexamen.

– Vår kartläggning har visat att det råder stor variation i utbildningens innehåll och då främst inom vuxenutbildningen. Vi har övervägt vilken typ av reglering av undersköterskeyrket som kan leda till stärkt kvalitet och säkerhet, och har kommit fram till att en skyddad yrkestitel kommer att uppfylla de målen, säger regeringens särskilda utredare Harriet Wallberg.

På Kommunals kongress 2016 beslutades att Kommunal ska arbeta för att undersköterskelegitimation ska införas i Sverige. Det förslaget slopas alltså i utredningen. Ann-Charlotte Sidvall, Kommunals gruppchef för vård- och omsorg, är kritisk.

–På Kommunals senaste kongress fattades beslut om att Kommunals ska verka för en yrkeslegitimation för undersköterskor. Nu föreslår utredningen en skyddad yrkestitel. Men det räcker inte. Nu ska vi studera den här utredningen noggrant. Den ska ut på remiss och vi kommer självklart återkomma med tydliga inspel kring vad vi vill se för förslag från regeringen, säger Ann-Charlotte Sidvall.

Harriet Wallberg säger till KA att det finns flera orsaker till utredningens förslag. Bland annat lyfter hon fram att det i Sverige sedan 1998 finns fyra kriterier för att ett yrke inom vård- och omsorg ska kunna regleras med en yrkeslegitimation.

–Ett av kriterierna är att utbildningen ska vara på högskolenivå. Sammantaget tycker vi inte att undersköterskeyrket når upp till de kriterierna. Men vi menar att en skyddad yrkestitel leder till samma kvalitetssäkring. Den stora skillnaden är att du kan bli av med en yrkeslegitimation, den är kopplad till person på ett annat sätt. Att införa en yrkeslegitimation är också mer komplext och kostsamt, säger Harriet Wallberg.

Ann-Charlotte Sidvall är däremot positiv till att utredningen lyfter fram förslaget om en nationellt reglerad undersköterskeutbildning som leder till en examen.

–Det som är bra med utredningen är att man lyfter fram en nationellt reglerad utbildning, det är bra både för medlemmarna och för kvaliteten i vården. Sedan måste vi titta närmare på varför utredaren inte valt att gå fram med ett förslag om yrkeslegitimation, säger Ann-Charlotte Sidvall.

Ann-Charlotte Sidvall efterlyser också att undersköterskeyrket kopplas till vissa arbetsuppgifter, något som inte tas upp i utredningen.

Utredningen uppskattar att runt hälften av de 183 000 yrkesverksamma undersköterskorna når upp till kraven som ställs för att få använda den skyddade yrkestiteln undersköterska. För att få använda yrkestiteln ska en ansökan skickas in till Socialstyrelsen. De som inte gått vård-  och omsorgsprogrammet kan validera sin kunskap, något som ska skötas av en statlig myndighet.

–Yrkesregleringen kommer att få betydelse för den enskilde medarbetaren, därför är det viktigt att hanteringen av validering av den enskildes kompetens sker på ett nationellt likvärdigt sätt, säger Harriet Wallberg.

Vårdföretagarna skriver i ett pressmeddelande att valideringen av undersköterskornas kompetens och kunskap skapar oro då yrkesgruppen undersköterskor är så pass stor.

– Hur en sådan stor valideringsinsats sjösätts och finansieras blir en av de stora knäckfrågorna framåt, säger Sabina Joyau, näringspolitisk chef för Vårdföretagarna, i pressmeddelandet.

Nu ska förslaget skickas ut på remiss. Ann-Charlotte Sidvall säger till KA att Kommunal kommer att analysera och gå igenom utredningen, för att sedan bestämma hur man ska gå vidare.

Förslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2025.