På YH-utbildningen för lärarassistenter i Vänersborg pågår en lektion om integration i skolan. Läraren Rasha William förklarar att nyanlända elever inte alltid bör hindras att prata sitt modersmål.

I bänkarna sitter 13 studerande. Lika många pluggar på distans och är med via länk från Lidköping. Snart haglar synpunkterna. Hur går det med inkluderingen om elever pratar sitt språk? Det är osocialt! Svenska barn kan känna sig utanför.

– Det ska finnas en balans, men man kan inte ta bort språket helt. Det är svårt att prata om känslor och behov om man inte hittar orden, säger Rasha.

Anna-Carin Sandelius och Yousef Almosri gillar att utbildningen oftast går ut på att diskutera och reflektera, snarare än att memorera böcker.

– Då får man andra synvinklar och lär sig mycket mer, säger Anna-Carin.

När man jobbat länge på samma ställe är det svårt att utvecklas. Jag ska arbeta i minst 25 år till och skolan är en helt ny värld, det känns underbart.

Anna-Carin Sandelius

De har bland annat fått lära sig om skolans styrdokument, digitalisering, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och rastaktiviteter. Ibland har föreläsningarna rört tunga frågor, om orosanmälningar och brottsutsatta barn.

–  Den biten blir nog svårast att hantera, jag tycker att alla barn ska vara goa och glada, säger Anna-Carin.

Hon är undersköterska, på väg att lämna äldreomsorgen efter 20 år.

–  När man jobbat länge på samma ställe är det svårt att utvecklas. Jag ska arbeta i minst 25 år till och skolan är en helt ny värld, det känns underbart.

Yousef har tidigare arbetat med bland annat samhällsorientering för nyanlända och som vuxenutbildare, men blev arbetslös och hittade lärarassistentutbildningen.

–  Drömjobbet är på Svenska för invandrare, att hjälpa elever med allt möjligt. Jag trivs med det.

Enligt Skolverket finns knappt 1  800 heltidsarbetande lärarassistenter. Yrket saknar formella kompetenskrav, skolornas rektorer avgör vad som behövs, men allt fler utbildningar startar.

Kommunal efterlyser en nationell utbildningsstandard.

– Många beskriver lärarassistenter som en lösning på skolans problem, men då måste det vara tydligt vilken kompetens och utbildning som krävs, säger utredaren Kerstin Mikaelsson.

På intervjun ska jag fråga exakt vad arbetsuppgifterna är. Då har jag chans att välja om jag vill jobba på den skolan.

Yousef Almosri

Utbildningen bör vara omkring två år för att täcka allt som kåren behöver kunna. Däremot ser inte facket Yrkeshögskolan som första steget till yrket.

Enligt Kommunal bör grunden för professionen vara gymnasiets barn- och fritidsprogram eller en folkhögskoleutbildning specifikt för lärarassistenter. Yrkeshögskolan behövs, men inte som ett första steg till yrket.

–  För andra yrkesområden som vi organiserar är ju Yrkeshögskolan en vidareutbildning. Lärarassistenter kan säkert behöva specialisera sig, men först behövs en grund, säger Kerstin Mikaelsson.

I maj har Anna-Carin och Yousef studerat ett år och är färdiga lärarassistenter. I rollen ingår att avlasta lärare administrativt, i klassrummet och på raster. De hoppas på ett varierat arbete.

Hur ser ni på chansen till jobb?

–  Alla säger att skolorna skriker efter lärarassistenter och några i klassen har redan fått jobb. Det är nog inget problem, säger Anna-Carin.

–  Men sedan är det också upp till oss. På intervjun ska jag fråga exakt vad arbetsuppgifterna är. Då har jag chans att välja om jag vill jobba på den skolan, säger Yousef.

Om utbildningen

Lärarassistent:

  • 2018 startade de första ettåriga lärar-assistent-utbild-ningarna inom Yrkeshögskolan (YH) i Vänersborg, Stockholm och Linköping.
  • Utbildningen innehåller teori om till exempel skolans organisation, digitala verktyg och barn och ungdomars lärande, samt praktik i tio veckor.
  • I höst startar nya YH-utbildningar för lärarassistenter med specialisering inom integration i Piteå, Malmö och Stockholm. De går på distans.
  • Flera folkhögskolor har också ettåriga lärarassistentutbildningar. Läs mer på yrkeshogskolan.se och folkhogskola.nu.