Vid receptionen på Lottie Brehmers avdelning på Linköpings universitetssjukhus står en liten plastfigur. Den håller upp en skylt med orden ”MAVA är bäst”. Den medicinska akutvårdsavdelningen har uppenbarligen fått uppskattning.

Lottie Brehmer har arbetat här i hela sitt yrkesliv, snart 27 år. När vi ses ska hon gå på ännu ett kvällspass. Men efter att ha utbildat sig till specialistundersköterska såg hon på arbetsplatsen med nya ögon. Hon insåg att omvårdnaden behövde förbättras.

Lottie Brehmer arbetar på en del av akutvårdsavdelningen som heter MOA, medicinska observationsavdelningen, där de patienter som är svårast sjuka vårdas. Tillstånd som hjärtsvikt, lunginflammation, kol och lung­ödem är vanliga.

– Jag insåg att vilken omvårdnad patienterna fick berodde på sådant som bemanningen eller vårdtyngden. Men det finns ju forskning som visar vad patienterna behöver för att tillfriskna. Till exempel finns det evidens som visar hur ofta patienten ska vändas för att minska risken för lunginflammation.

Lottie Brehmer.

Lottie Brehmer.

Efter utbildningen till specialistundersköterska erbjöds hon att gå en utbildning i förbättringskunskap som anordnas av arbetsgivaren. Utbildningen är på arbetstid och innebär att anställda får utbildning i att hitta sätt att förbättra vården.

Lottie Brehmer startade ett pilotprojekt. Hon fördjupade sig i forskning och gjorde sedan upp ett schema över vilken omvårdnad som ska ges på hennes avdelning. På schemat kryssar personalen i all omvårdnad de gett patienten.

– Varje patient ska till exempel vara i upprätt läge under tjugo minuter varje dygn för att undvika lunginflammation. Eftersom många patienter inte orkar så länge får det göras i korta stunder under dygnet. För att hålla reda på tiden fyller vi i schemat, säger Lottie Brehmer.

Det nya arbetssättet har bidragit till en mer patientsäker vård. Men det har också gjort att arbetsbelastningen ökat. Lottie Brehmer menar att det blivit stressigare, men att de också fått nya argument till varför undersköterskans roll är så viktig.

– Vi kanske kommer kunna visa att vi faktiskt inte har personalresurser att utföra den omvårdnad som behövs enligt forskningen. Då hoppas jag att politikerna vaknar och inser att de måste satsa på undersköterskorna, säger Lottie Brehmer.

Jag kan inte med när jag hör ord som att ’hon är bara undersköterska’. Vi undersköterskor är grunden för hela vården.

Lottie Brehmer

Målet är att arbetssättet ska utökas till hela den medicinska akutvårdsavdelningen. Lottie Brehmer har utbildat all personal på MAVA i den nya metoden, totalt ett hundratal undersköterskor, sjuksköterskor och läkare. Reaktionerna från de olika yrkesgrupperna har varit mestadels positiva.

– Jag har haft ett starkt stöd av både chefer och kolleger på min avdelning. Utan det stödet hade det aldrig gått att göra den här resan. Jag har känt systerskapet i ryggen, säger hon.

Vad är ditt tips till andra undersköterskor som vill vidareutvecklas? 

– Utbilda er till specialistundersköterskor! Det ger inte någon stor löneökning men leder både till personlig utveckling och ökad arbetsglädje. Och undervärdera aldrig er betydelse. Jag kan inte med när jag hör ord som att ”hon är bara undersköterska”. Vi undersköterskor är grunden för hela vården.

Om utbildningen

Yrkeshögskoleutbildning till specialistundersköterska med inriktning på operation, anestesi och intensivvård:

  • Anordnas av Region Kronoberg. Liknande specialistutbildningar finns också i Malmö, Linköping och Stockholm.
  • Minst ett års arbetslivsfarenhet på heltid som utbildad undersköterska inom vård- och omsorg krävs. Grundläggande behörighet för yrkeshögskolestudier.
  • Utbildningen är på ett år på distans (200 yrkeshögskolepoäng varav 60 poäng är LIA, lärande i arbete).