– Jag har slagits av att när man frågar folk vad de värdesätter så hamnar alltid hälsa i topp, men när man ser hur människor, inklusive jag själv, lever i vardagen så är det mycket annat som får högre prioritet. Tv, sociala medier och annat hamnar ofta högre, ­säger Anders Rosengren, läkare och forskare vid Göteborgs universitet.

Han tror inte att problemet är kunskap. De flesta människor vet ganska väl vad som är nyttig mat, de vet att motion är bra och att stress kan vara farligt.

– Jag har läkarkolleger som kan mycket om hälsa. Det är klassiskt att man går ut från ett föredrag om hälsosam livsstil och i pausen äter precis det man just blivit varnad för, berättar Anders Rosengren.

I sitt arbete träffar Anders Rosengren personer som är i riskzonen eller har drabbats av livsstilssjukdomar och har mycket att vinna på en bättre livsstil. Men den vanliga vården har ofta små möjligheter att hjälpa till på riktigt eftersom de träffar patienterna ganska sällan.

– Jag kan inte tala om exakt hur en annan människa ska äta eller träna, för jag känner inte till deras situation.

Det är klassiskt att man går ut från ett föredrag om hälsosam livsstil och i pausen äter precis det man just blivit varnad för.

Anders Rosengren

Ett vanligt råd för att öka sin vardagsrörelse är att stå upp och jobba – men det hjälper inte en bussförare. Rådet att minska sin stress genom att äta lunchen i lugn och ro fungerar inte på jobb där larmet kan gå när som helst.

Anders Rosengren menar att det är bättre om var och en hittar de lösningar som fungerar bäst för dem. Därför satte han 2014 i gång ett projekt för att ta fram ett digitalt stöd för detta. Resultatet blev verktyget Priushealth. Det är en webbplats där man kan välja olika ämnen att jobba med, som mat, motion och stress. Man får veta vad vetenskapen säger, men det viktigaste är övningarna som går ut på att hitta egna lösningar.

En övning är att gå runt i sitt hem och fundera över vilka situationer som ger signaler att äta. Är det framför teven? Eller när man lagar mat? Som avslutning får man i uppgift att ställa en fråga till sig själv, till exempel: ”Hur ska jag göra för att inte äta medan jag lagar mat?”. Det gör att man börjar fundera, och kommer på de egna lösningarna som fungerar.

– Verktyget är en sorts ledsagare, en kompass som man bär med sig i vardagen, säger Anders Rosengren.

Det räcker att jobba med verktyget en gång i veckan, i cirka en kvart. Det som får det att fungera är att man tänker på veckans fråga däremellan.

Det krävs att man håller på en längre tid för att varaktigt ändra sina vanor.

– Det här är ingen quick fix, säger Anders Rosengren.

Det man brinner för som forskare är att våra resultat ska komma allmänheten till gagn.

Anders Rosengren

Verktygets effekter har studerats på 2 000 personer. De som använde det regelbundet fick lägre blodtryck, lägre blodsocker och bättre hjärtkapacitet. De upplevde också mindre smärta och ett allmänt bättre hälsotillstånd.

– Det här överraskade mig, att det fick den här typen av breda effekter, säger Anders Rosengren.

Han tror att nya lösningar på nätet och i mobil­en kan vara ett bra sätt att förbättra sin hälsa.

– Det är något alla kan ha tillgång till på ett enkelt sätt. Men nästan inga av lösningarna som finns är forskningsbaserade, och nästan inga är utvärderade, säger Anders Rosengren.

Projektgruppen vill nu göra verktyget tillgängligt för fler. Därför vänder man sig till olika föreningar och erbjuder dem verktyget utan kostnad.

– Det man brinner för som forskare är att våra ­resultat ska komma allmänheten till gagn, säger Anders Rosengren.

Använd Priushealth gratis

  • Webbverktyget Priushealth finns inte tillgängligt för allmänheten, men Kommunals medlemmar kan använda det utan kostnad.
  • Finns på kommunal.se och kräver att man loggar in på Mina sidor. Där finns numera även en del annat hälsorelaterat material.