Bra kolleger hjälper inte mot stress

Ryggproblem, stor risk för utbrändhet och hög korttidsfrånvaro. Så ser situationen ut för många inom hemtjänsten i dag.

Det är några av de resultat som framkommit i två färska studier, den ena från Arbets- och miljömedicin i Lund och den andra från Stockholms läns landsting, som fortfarande är pågående. Syftet är att presentera förslag till förbättringar.

I Lundastudien kunde man se att personalen mådde lika dåligt oavsett om personalen trivdes med kolleger och chefer eller ej.

– God stämning på jobbet räcker alltså inte när arbetsbelastningen i sig är för hög. Det tycker jag är det mest spännande resultatet, säger Inger Arvidsson, doktor i medicinsk vetenskap vid Lunds universitet.

Hon är ansvarig för Lundastudien där man totalt undersökte 129 personer, både inom hemtjänst och särskilt boende, från två olika kommuner. Resultaten visade hög fysisk belastning, stora problem med ryggen, ökad risk för utbrändhet och hög korttidsfrånvaro, i båda kommunerna.

– Det är anmärkningsvärt eftersom personalen i den ena kommunen trivdes mycket bra med både kolleger och chefer och dessutom hade en bättre hälsa, säger Inger Arvidsson.

Ibland händer ju oväntade saker som att någon har kissat på sig eller kanske blivit sjuk och behöver extra hjälp. Då finns det inte utrymme att stanna längre.

I studien från Stockholms läns landsting angav personalen själva tidspress som den viktigaste orsaken till den dåliga arbetsmiljön.

Den pressade arbetssituationen gjorde det svårare att påverka den dagliga tidsplaneringen. Detta var den viktigaste orsaken till att många inte trodde sig orka arbeta till pensioneringen.

Personalen hade bland annat mycket små möjligheter att påverka den tid de tillbringar hos varje vårdtagare.

– Ibland händer ju oväntade saker som att någon har kissat på sig eller kanske blivit sjuk och behöver extra hjälp. Då finns det inte utrymme att stanna längre, förklarar Ingela Målqvist, personalvetare på Centrum för arbets- och miljömedicin.

Hon menar att en del av problemen beror på brister i ersättningssystemet. Verksamheten får betalt för utförd tid hemma hos patienterna men ingen hänsyn tas till hur svårt sjuka vårdtagarna är när man bestämmer timpriset.

– Man har gjort det enkelt för sig. Följden blir att ersättningen inte speglar verkligheten, eftersom många vårdtagare är svårt sjuka i dag, säger Ingela Målqvist.

Jobbet innebär oftast ensamarbete där man kan behöva ta ställning till om man ska ringa läkare eller hur man ska bemöta en aggressiv vårdtagare.

I den pågående studien har man hittills samlat in enkäter från 469 personer inom hemtjänsten för att undersöka den fysiska och psykiska arbetsbelastningen. Man håller även på att djupintervjua en del av dessa och göra tekniska mätningar på den fysiska belastningen. Resultaten hittills bygger enbart på enkätsvaren. Studien i sin helhet beräknas vara klar 2021.

Ytterligare ett viktigt fynd utifrån enkätsvaren var att 15 procent av personalen låg i riskzonen för utbrändhet. Det fanns ett tydligt samband mellan förhöjd risk och höga psykiska krav. Det kunde till exempel handla om att tvingas fatta svåra beslut på egen hand.

– Vissa vårdtagare är svårt sjuka eller lider av psykisk ohälsa. Jobbet innebär oftast ensamarbete där man kan behöva ta ställning till om man ska ringa läkare eller hur man ska bemöta en aggressiv vårdtagare, säger Ingela Målqvist och tillägger att jobbet handlar om mycket mer än att städa, tvätta och hjälpa till med personlig hygien.

Trots den dystra bild som målas upp av hemtjänsten tas det många positiva initiativ ute på arbetsplatserna, som en väg till förbättring i väntan på större politiska insatser.

I en pågående studie som leds av Gerd Johansson, professor på Lunds tekniska högskola (LTH), lyfter man bland annat fram goda exempel inom hemtjänsten som kan minska tidspressen (se faktaruta nedan).

– Det är väldigt mycket som görs ute i kommunerna men lite som dokumenteras och sprids. Det vill vi göra, säger Inger Arvidsson som är delaktig även i denna studie.