Syftet är bland annat att FN-länderna ska samarbeta för att förhindra att migranter försöker ta sig till andra länder utan giltiga dokument, att förhindra människosmuggling, att införa säkrare resvägar för migranter, hur de ska integreras bättre i sina nya länder och skapa effektivare samarbete kring gränsbevakning.

USA vägrade redan från början att vara med i förhandlingarna om ramverket. Efter bara någon vecka hoppade Ungern av. Även Australien, Österrike, Polen, Tjeckien, Bulgarien, Slovakien, Estland, Lettland, Litauen, Italien, Schweiz, Chile och Israel vägrar att ställa sig bakom överenskommelsen.

I dessa länder framförs kritik mot ramverket för att det utgår från att migration är en mänsklig rättighet som kan vara något positivt för de länder migranter lämnar och reser till.

Det finns även kritik mot att ramverket är för luddigt och farhågor finns om att ramverket, trots att det är frivilligt, kan bli tvingande för nationell lagstiftning om migration.

I Sverige delas kritiken av Sverigedemokraterna, partiet har krävt en särskild debatt i riksdagen om ramverket.

Moderaterna har velat se en konsekvensanalys av vad ramverket kan innebära för Sverige. Journalistförbundet kritiserar en punkt i ramverket som handlar om att staten ska utbilda journalister om migration och staten inte ska ge statliga pengar till medier som främjar intolerans gentemot migranter.

Ramverket, som inte behandlar asylinvandring, ska formellt antas av FN:s generalförsamling i form av en resolution den 19 december.