Här skiftar ljuset med dygnsrytmen

Skarpt lysrörsljus dag som natt. Så ser var­dagen ut på många vårdavdelningar där personalen arbetar dygnet runt. Men på Centralsjukhuset i Karlstad har de gamla lysrören bytts ut mot dygnsrytmljus, en belysning som efterliknar hur utomhusljuset förändras under dygnets timmar.

Både uppvakningsavdelningen och den nya delen av intensivvårds­avdelningen har fått dygnsrytmljus installerat. Vid sju på morgonen är det ett milt gryningsljus inne på uppvakningsavdelningen, UVA. Sedan övergår ljus­et i ett blåare dagsljus för att mot kvällen få en mer orange ton och ett dovare ljus under natten.

Undersköterskan Matilda Nilsson, som är skyddsombud på UVA, menar att ljuset påverkar henne mer än vad hon tidigare trott.

– Jag är mycket piggare efter en dag på jobbet. Och när jag arbetar på andra enheter som har de vanliga lysrören kan jag märka hur jag blir tröttare, säger hon.

Matilda Nilsson visar runt på uppvakningsavdelningen som är en del av Centralsjukhusets nya operationscentrum som öppnade 2016. Det är mitt på dagen och lokalerna badar i ett blåvitt ljus. De nyopererade patienterna ligger i bås där belysningen kan regleras individuellt för varje patient.

Det är en förutsättning för att dygnsrytmljuset ska fungera, menar Matilda Nilsson. På natten kan det rödare ljuset göra det svårare att avgöra färgnyanser. Patienter som exempelvis har risk för leversvikt kan därför behöva ha full belysning för att personalen ska kunna se tydligt om hudfärgen förändras.

– Självklart måste vi kunna reglera ljuset, och tända upp vid de patienter som kräver mer övervakning. Vi behöver också kunna tända upp när vi gör olika omvårdnadsåtgärder, säger Matilda Nilsson.

Forskning om hur ljuset påverkar oss har bidragit till att tekniken med dygnsrytmljus utvecklats. Det starkare blåa ljuset på dagen motverkar att sömnhormonet melatonin bildas. Det dovare ljuset på natten ska hjälpa kroppen att behålla sin naturliga dygnsrytm även vid nattarbete, så att personalen får bättre sömn efter nattpassen.

Arne Lowden, som är docent på Stressforskningsinstitutet, har forskat på hur ljuset påverkar vår hälsa.

–  Ljuset reglerar många processer i kroppen, bland annat styrs vår sömn och vakenhet. Hos skiftarbetande personal är det avgörande att kunna ställa om från natt- till dagarbete, och då kan dygnsrytmljuset vara en effektiv hjälp, säger han.

Det är slitsamt att jobba så mycket obekväma arbetstider. Så allt vi kan göra för att förbättra arbetsmiljön är värdefullt.

I Sverige är det än så länge ett fåtal sjukhus som har dygnsrytmljus, men i Danmark är tekniken mer utbredd. En dansk studie visar att skiftarbetande personal såg flera fördelar med dygnsrytmljus. De som deltog i studien upplevde att de hade lättare att stiga upp på morgonen, att de var piggare under dagen och hade bättre sömn tack vare dygnsrytmljuset.

Men Matilda Nilsson tycker att det är svårt att avgöra om det blivit enklare att somna efter nattpassen sedan dygnsrytmljuset installerades på hennes avdelning.

– Sömnen påverkas ju av så många faktorer på jobbet. Om det har varit en stressig natt är det förstås svårare att varva ner jämfört med om det varit lugnare arbetstempo, säger hon.

Carina Eriksson, som är avdelningschef på intensivvårdsavdelningen på Centralsjukhuset ser dygnsrytmljuset som ett viktigt verktyg för att förbättra arbetsmiljön för vårdpersonal som arbetar i skift.

– Det är slitsamt att jobba så mycket obekväma arbetstider. Så allt vi kan göra för att förbättra arbetsmiljön är värdefullt, säger hon.