Senast den 15 november måste en statsbudget för nästa år presenteras, och allt tyder på att regeringsfrågan inte är löst till dess. Som KA berättade i går kommer övergångsregeringen då lägga fram en så kallad övergångsbudget. Där kommer de generella statsbidragen till kommunerna inte räknas upp, vilket innebär fem miljarder mindre i intäkter. Kommunals ekonom och utredare Torbjörn Dalin säger att mindre resurser troligen kommer att drabba kommunalarna.

– Det brukar vara något som våra medlemmar får bära. Det är de som får springa snabbare, de som måste hinna med mer och att man inte kan anställda fler. Så det är klart att det kommer att drabba våra medlemmar, men det är svårt att säga i vilken utsträckning, säger Torbjörn Dalin.

Annika Wallenskog, chefsekonom på Sveriges kommuner och landsting, SKL, sade i går att hon tror att det främst är osäkerheten som kommer att drabba kommunalarna, till exempel genom att kommunerna inte vågar fastanställa när de inte vet hur mycket pengar de kommer få. Men Torbjörn Dalin tycker inte att kommuner kan skylla visstidsanställningar på det osäkra läget.

– Kommunerna är ju redan väldigt dåliga när det gäller visstid, det är enormt många som har det i dag. De kan inte skylla på att vi är lite osäkra på hur det ser ut med de här pengarna och därför ökar visstidsanställningarna, det är redan för många, de borde minska även om de inte får de här pengarna, säger han.

Torbjörn Dalin säger också att det inte är första gången som det är osäkert för kommunerna hur mycket pengar de kommer att få, och påminner om 2014 då Alliansen och Sverigedemokraterna fällde regeringens budget.

– Så länge vi inte har samma tydliga majoriteter som förut kommer kommunerna få leva med den osäkerheten, det är nog svårt att undvika.

Moderaterna och Socialdemokraterna har flaggat för att en sänkning av pensionärsskatten kan hamna i övergångsbudgeten, eftersom det är en brådskande fråga då skattetabellerna fastställs den 12 december och det finns en majoritet för sänkt pensionärsskatt i riksdagen. Torbjörn Dalin tycker att partierna på liknande sätt borde kunna komma överens om att ge välfärden mer resurser, antingen i övergångsbudgeten eller genom ett beslut vid sidan om.

– Det behövs mer resurser till välfärden. Det borde man kunna komma överens om mellan partierna. Men jag är inte säker på att det finns den majoriteten. Inför budgeten 2018 hade ju till exempel Sverigedemokraterna neddragningar på kommuner och landsting, säger Torbjörn Dalin.

Annika Wallenskog pekade också på att högkonjunkturen börjar plana ut och att det kan leda till nedskärningar om det vänder mot lågkonjunktur snabbt, särskilt i kombination med att de fem miljarderna uteblir. Men Torbjörn Dalin tycker inte att man kan skylla på konjunkturen.

– Det är klart att det kommer en lågkonjunktur men det handlar om politisk vilja. Vi har en otroligt låg statsskuld historiskt sett. Vi skulle under en period kunna finanseria välfärden även om vi har minskade intäkter. Ibland låter det som att en lågkonjunktur innebär en finanskris men det behöver det ju nödvändigtvis inte göra. Vi borde klara den ändå.