Uppdrag granskning har gått igenom 1 800 anmälningar till Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, från 2016 fram till mitten på mars i år. Enligt programmet sticker 500 av dem ut. 21 rör dödsfall, cirka 30 sexuella kränkningar eller övergrepp, närmare 50 slarv eller stöld av mediciner och över 400 försummelse eller felaktigt bemötande av personal. Programmet berättar bland annat om en 17-årig pojke med autism som lämnades ensam i badkaret och drunknade. Det hade tidigare larmats om brister på det aktuella boendet, där vissa i personalen inte skötte sitt jobb, utan att kommunen ingripit.

Ann Georgsson är ombudsman på Kommunal och tycker att det som kommer fram i Uppdrag gransknings reportage är ”fruktansvärt”.

– Det man kan se är att jobba inom funktionshinderområdet är komplext och svårt och det kräver en närvarande chef som tar ansvar för personalsituationen. Det här är ett väldigt väldigt svårt yrke med mycket projiceringar från de boende och då är det ännu viktigare att man har rutiner och planer på plats, säger Ann Georgsson.

Hon menar att närvarande chefer som tar ansvar för arbetslaget är a och o för att det ska fungera bra på gruppboenden.

– Det finns mycket bra verksamhet med bra personal med hög kompetens och bra arbetsledning. Det som det här handlar om är när de sakerna inte finns. En chef kan aldrig frånsäga sig sitt ansvar, man måste ha en chef på plats som uppmärksammar och tar alla signaler på allvar.

Hon säger också att det är väldigt viktigt att bemanningen är anpassad efter de boendes biståndsbeslut. Ett av fallen i reportaget handlade om en 24-årig man som skulle ha tillsyn dygnet runt, men lämnades ensam i snitt 12 timmar per dygn.

– Det förutsätter att det är en sådan boendemiljö att det går att ha en sådan tillsyn. Det är självklart att det inte funkar med tillsyn 24/7 om du jobbar själv på natten och kanske inte ens på dagen. Man måste titta vad besluten säger och bemanna utefter det.

Ann Georgsson säger att det dessutom också måste finnas en beredskap i bemanningen för oförutsedda händelser och akuta situationer.

Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har efter reportaget uttalat sig och sagt att det är ett problem att det inte finns någon grundutbildning för att jobba inom funktionshinderområdet och att det behövs en kompetenshöjning. Att det saknas en utbildning håller Ann Georgsson inte med om.

– Grundutbildningen är vård- och omsorgsprogrammet, den täcker också funktionshinderområdet. Sen ser vi gärna specialistutbildning på YH-nivå (Yrkeshögskolan) mot det här området men alla som är i någon form av vård och omsorg är människor med olika behov och då krävs den grundläggande kompetensen som undersköterska oavsett var man jobbar, säger hon.

Men hon poängterar att det är viktigt också med fortbildning, eftersom det kan komma boende med nya sorts behov, och att forskningen om bemötande går framåt.

Ann Georgsson säger samtidigt att arbetsgivarna inte kan skylla bristande kompetens på att det inte finns tillräckligt med utbildad personal.

– Arbetsgivaren måste då ta ansvar för att personalen får den kompetensen. Om industrin saknar personer som inte har den rätta utbildningen, då utbildar industrin dem för att klara arbetsuppgifterna. Det måste arbetsgivarna inom vård och omsorg också göra.

Uppdrag granskning visar också i reportaget att så kallad nedläggning är vanligt, trots att det inte är tillåtet. Personer som är utåtagerande ska mötas av så kallat ”lågaffektivt bemötande”. De berättar också att det finns personal som när de utsatts för våld av boende slår tillbaka.

Ann Georgsson säger att arbetet måste organiseras så att det inte uppstår våldsamma situationer.

– Man måste ha en verksamhet där man hela tiden är steget före för att kunna undvika de här situationerna. Det måste vara en grundförutsättning. Och du ska inte jobba själv, man ska alltid vara två. Ensamarbete är ingen bra idé i de här verksamheterna över huvud taget.

KA granskade i våras hot och våld mot personal inom funktionshinderomsorg, alltså bland annat gruppboenden och korttidsboenden.

Vår granskning visade att det är vanligare än inom de flesta andra branscher att bli utsatt för våld på jobbet och att det har ökat de senaste åren. I många av Arbetsmiljöverkets utredningar som gjorts efter anmälningar, framgick att arbetsgivaren inte gjort tillräckliga riskbedömningar. Det är inte ovanligt att personal arbetat utan larm med utåtagerande personer och att de saknat kunskap om hur de ska försvara sig. Många hade heller inte tillräcklig utbildning.

Ann Georgsson säger att även om Uppdrag granskning handlar om våld och kränkningar mot de boende, så hänger det ihop.

– Det kommer alltid att hänga ihop, förutsättningarna som personalen har och hur de boende har det. Det ska inte hända anställda och det ska inte hända boende, då måste man organisera arbetet så att det inte händer.