När nattbonusen för sjuksköterskor infördes i region Östergötland väckte det protester och diskussion. Protestlistor med över 1  000 namnunderskrifter samlades in men bonusen infördes 2016 och med den följde konflikter mellan olika personalgrupper.

– Jag hade inte i min vildaste fantasi trott att så många skulle engagera sig i frågan men många var väldigt upprörda. Även sjuksköterskorna har tyckt att det varit orättvist även om de förstås varit glada åt pengarna, säger undersköterskan Linda Toresand Andersson.

Hon säger att hon varje gång hon hört talas om bonusen blivit irriterad:

– Det är så fruktansvärt orättvist! Visst är sjuksköterskorna värda sin lön men den här summan handlar just om den obekväma arbetstiden och den är lika obekväm för mig. Och jag behöver också pengarna.

Bonusen infördes för att attrahera och behålla sjuksköterskorna. Men den gav ingen effekt – mer än att den kostade regionen 40 miljoner per år. En summa som de kunnat få 40–50 sjukskötersketjänster för (enligt regionens HR-direktör Zilla Jonsson). Nu ska bonusen bort, från årsskiftet slopas den.

– Vi sa från början att bonussystem inte var en bra lösning och man tappar förtroendet för ledningen när de inte lyssnar på oss på golvet. Vi kämpade hårt för att få bort bonusen och att den nu försvinner beror delvis på våra protester men också på att den helt enkelt inte gett det resultat de trodde, säger Linda Toresand Andersson.

Men protesterna spelade säkert större roll än vad hon tror. I utvärderingen har olika chefer fått analysera varför bonusen inte fungerat som tänkt. Orättvisan den skapade mellan sjuksköterskor och undersköterskor är en av förklaringsmodellerna som lyfts fram. Både undersköterskor och sjuksköterskor upplevde den som orättvis, förklarar HR-direktör Zilla Jonsson:

– Även om undersköterskor och sjuksköterskor har olika ansvar, utbildning och arbetsuppgifter finns någon sorts tanke att allt ska vara rättvist. Orättvisan har förts fram som anledning till att bonusen inte fått effekt. Det säger något om kulturen.