Under hela 2000-talet har antibiotikaresistenta bakterier varit en fråga som oroat läkare och forskare över hela världen. Trots det saknas det i stort sett forskning om hur utsatta olika yrkesgrupper är för bakterierna och hur stor andel som bär på dem. I rapporten som släpptes av Arbetsmiljöverket under fredagen har man granskat hur utsatta yrken inom framförallt äldreomsorg, barnomsorg, och djurhållning är.

Ett av de viktigaste resultaten var upptäckten att det saknas forskning om yrken inom bland annat barnomsorg trots att de utsätts för mycket bakterier på jobbet. Därför blir det omöjligt att beskriva dagsläget i Sverige för människor i barnomsorgen och en rad andra yrkesgrupper.

– Det finns också en total brist om kunskap om personer med yrken inom djurhållning, däremot finns en hyfsat god kunskap om djuren som är smittkällan i produktionen, säger Ingemar Qvarfordt en av forskarna bakom rapporten.

I Sverige har man generellt sett en väldigt låg nivå av anibiotikaresistenta bakterier hos djuren jämfört med många andra länder i Europa och Nordamerika. Därför bedömer forskarna, trots att det saknas forskning, att risken för personal inom svensk djurhållning att smittas av bakterierna generellt är låg.

– Vi behöver bara gå över Öresundsbron till Danmark så ser det annorlunda ut, säger han och hänvisar till internationella forskningsresultat som visar att bönder med djur som har högre andel resistenta bakterier också har det själva.

När det gäller förskolor, vård och omsorg finns det också stora luckor i vad som är känt om risken för personalen ska smittas. Det har gjorts få svenska undersökningar av hur bakteriernas spridning ser ut på bland annat äldreboenden. Det den internationella och svenska forskningen visar är att det kan vara stor skillnad av hur hög förekomsten av antibiotikaresistenta bakterier är på ett och samma äldreboende vid olika mättillfällen. Utifrån den forskning som gjorts i Sverige menar Ann Tammelin, som är den andra forskaren bakom rapporten, ändå att smittorisken är låg.

– Den är liten men högre än på andra platser i samhället, säger hon.

För att hålla bakterienivån låg är det viktigt med ett bra förebyggande arbete. Framförallt god hygien som exempelvis handtvätt.

– De förebyggande åtgärderna är lika bra mot alla bakterier. De antibiotikaresistenta behöver inga särskilda åtgärder, säger Ingemar Qvarfordt.

Antibiotikaresistenta bakterier

  • MRSA Stafylokocker som är resistenta mot penicillin. Ger svårbehandlade infektioner.
  • VRE Tarmbakterier som kan förekomma i exempelvis sår eller katetrar och lätt sprids i sjukhusmiljö. Resistenta mot en viktig form av antibiotika.
  • ESBL Tarmbakterier som bryter ner de viss antibiotika, är ett växande problem.