– Kommunal och SKL har sedan en tid tillbaka diskuterat att vi vill göra samma resa med barnskötarutbildningen som för undersköterskor där vi skapat en utvecklingstrappa. Vi vill höja statusen på yrket och vi vill säkra kvaliteten för utbildningen, säger Lenita Granlund, Kommunals avtalssekreterare.

I dag kan utbildningen på barn- och fritidsprogrammen och på de kommunala vuxenutbildningarna se olika ut. Kommunal och SKL anser att utbildningen behöver bli en tydligare yrkesutbildning.

– Om du läser barn- och fritidsprogrammet i dag är kanske inte huvudsyftet att du ska bli barnskötare. Utbildningsanordnarna kan locka med att du kan bli personlig tränare eller vakt. Utbildningen behöver renodlas och motsvara 1300 poäng överallt, säger Lenita Granlund.

Kommunal och SKL sitter med i Skolverkets programråd och kan därigenom påverka innehållet i yrkesutbildningarna. Förhoppningen är om det blir en nationell standard så skulle det gå att bygga på med specialistutbildningar på yrkeshögskolan.

Det finns i dag ingen klar tidsplan.

– Vi har en bit kvar, men det är ett angeläget arbete. Inte minst eftersom vi har en ny läroplan som tar upp barnskötares betydelse och roll.

Lenita Granlund säger att hon inte uppfattar frågan som partipolitisk och därmed borde kunna fortsätta även om det blir en ny majoritet i SKL.

– Alla kommuner ser behovet av barnskötare. Jag tycker att trenden kring barnskötare har vänt lite. Tidigare skulle man bara anställa förskollärare, nu ser vi att barnskötare verkligen behövs.