Sommaren 1972 hängde ett gäng kulturpersonligheter och superstjärnor i semesterorten Montauk utanför New York. Konstnären Peter Beard och mångsysslaren Lee Radziwill tog med en kamera och började filma hos Lee Radziwills släktingar Big Edie och Litte Edie. De var mor och dotter och levde isolerade i en förfallen gammal jättevilla, full av sopor och kattskit. Den udda duon blev några år senare berömd genom dokumentären Grey Gardens, men materialet från 1972 föll helt i glömska. Ända till nu, när den svenske regissören Göran Hugo Olsson tagit sig an det och gjort en egen film.

Andy Warhol. Jacqueline Kennedy Onassis. Mick Jagger. Om du får gåshud av 1970-talscelebriteter kommer ”Den sommaren” säkert att fascinera från ruta ett. Själv är jag tveksam till en början. Varför ska jag bry mig om de här människorna? Sedan växer filmen i takt med att vi kommer närmare Edie och Edie. De är två häftiga personligheter som grälar med varandra och njutningsfullt spelar upp en show inför kameran. Samtidigt finns här ett mörker, en sorg över förspillda chanser och att livet inte blivit vad de tänkt sig.