Om äldreministern måste välja de tre viktigaste åtgärderna för att klara behovet av undersköterskor pratar hon om ekonomiska satsningar, erkännande av kompetens och bättre arbetsvillkor.

– Vi måste få ett erkännande av att undersköterskekompetensen är viktig. Man ska inte bli ersatt av vem som helst när man har semester. Det handlar också om att se till att utbildningen ser likadan ut över landet, och där är vi på väg. Och det handlar om grundläggande arbetsvillkor, att få jobba heltid med en lön man kan leva på, säger Lena Hallengren.

Att äldreomsorgen kommer att ha omfattande behov av personal de kommande åren är egentligen ingen nyhet. När äldreminister Lena Hallengren (S) presenterade regeringens syn på framtidens äldreomsorg och vilka utmaningar den står inför talade hon om den stora rekryteringsutmaningen. En utmaning som har sin grund i en allt större andel äldre i befolkningen.

Lena Hallengren pekade på en dramatisk ökning av antalet personer över 80 år. De kommande åtta åren kommer 47 000 ytterligare äldre att ha behov av hemtjänst. Runt 25 000 därutöver kommer att ha behov av särskilt boende.

Det betyder förutom att det behöver byggas ordentligt runt om i landet att det behövs 136 000 nya undersköterskor och vårdbiträden, enligt regeringens beräkningar.

I dag utbildas ungefär häften av den personal som kommer att behövas. Men det är inte brist på utbildningsplatser som är problemet. Problemet är att inte tillräckligt många unga eller vuxna vill gå utbildningen.

En viktig del blir också att behålla dem som redan arbetar inom vården. Regeringen pekar ut stress, hög arbetsbelastning och känslan av otillräcklighet (som leder till sjukskrivningar) som områden som bör förbättras för att få personalen att stanna och vara frisk.

Kommer samhället att klara av att utbilda 136 000 personer de kommande åtta åren?

– Det måste vi. En viktig del för att göra yrket attraktivt handlar om att skapa arbetsvillkor som är moderna. Att arbeta heltid och inte delade turer, att ha tillräckligt många kollegor. I grund och botten handlar det om att prioritera äldreomsorgen i vid mening istället för att sänka skatterna, säger Lena Hallengren.

En väg för att få fler till vården är att bättre tillvarata kompetensen från dem som kommer till Sverige från andra länder, menar regeringen.

Det händer att arbetsgivare i äldreomsorgen anställer personer som inte kan tillräckligt bra svenska, vilket ställer till problem både för den personen, dess kollegor och brukarna. Detta avslöjande KA i en serie reportage härom veckan. Då sade äldreminister Lena Hallengren att det var arbetsgivaren som måste se till att personalen kan eller lär sig svenska. Nu lovar hon åtgärder under nästa mandatperiod:

– Vi socialdemokrater vill under nästa mandatperiod hitta modeller tillsammans med arbetsmarknadens parter för hur man ska kunna lära sig svenska på jobbet. Det är viktigt att vårdpersonal talar svenska på ett sätt som gör att man förstår varandra i vårdsituationen, säger Lena Hallengren.

Regeringens skrivelse ”Framtidens äldreomsorg – en nationell kvalitetsplan” pekar ut ett flertal områden som regeringen vill prioritera de kommande åren, men presenterar inga konkreta åtgärder.

De aktuella områdena handlar om personal, stärkt profession och kompetensförsörjning, högre kvalitet och effektivitet, bättre förebyggande och rehabiliterande insatser, användning av välfärdsteknik och e-hälsa samt tillgång till ett tryggt boende.