Åsa Andersson.

Åsa Andersson
(stödassistent, 47 år, Enköping)

– Det handlar om att vara ute och prata om varan. Vi behöver vara ute på arbetsplatserna och prata om vikten av att vara medlem. Vi är fler medborgare i Sverige och vi har väldigt många oorganiserade inom våra avtalsområden. Så det är ett realistiskt mål.

 

Ellenor Smids.

Ellenor Smids,
(undersköterska, 47 år, Orsa)

– Vi måste vara synliga på arbetsplatserna. Det är där vi värvar medlemmar. Vi måste gå tillbaka till ”basic” och prata om vad facket har gjort. Ta till exempel det här med semester. Folk tror det är självklart. Varför har vi ob? Löneförhöjningar? När man väl börjar diskutera på arbetsplatserna med dem som är yngre så får de ofta en aha-upplevelse. Vi har potential, det finns presumtiva medlemmar, absolut!

 

Selda Elcim.

Selda Elcim,
(vårdare, ordförande sektion Botkyrka-Salem Stockholms län, 39 år, Botkyrka)

– Vi har gjort det förut, senast 2007 och det kommer att gå igen. Vi behöver göra mer arbetsplatsbesök, ha mer samtal. Vi ska prata om medlemskapets värde. Målet är realistiskt till 110 procent!

 

Swen Frank.

Swen Frank
(undersköterska och facklig på heltid, 60 år, Sala)

– Vi måste det, jag tror att vi klarar det. Det handlar om att vara synlig ute. Nu är vi ute och värvar på tisdag och har kartlagt vissa ställen där vi kan värva. Arbetsplatsombuden som gått grundutbildningen har satt fart, de värvar hela tiden. De anställda i kommun och landsting ökar, så det finns fler att värva. Jag är ordförande för landstings- och trafiksektionen i regionen och vi tror att vi ökat med 12 medlemmar senaste månaden. Sedan måste vi vara mer aktiva och tala om alla bra saker som vi gör, hur vi stöttar och hjälper, och att vi varit med och tagit fram bra schema- och arbetstidsmodeller.

 

Anneli Ellebo.

Anneli Ellebo
(måltidspersonal, 60, Gävle)

– Ja, vi måste ju tro på det målet. Nu har vi ett annat upplägg än förra året, alla satsar mer på att vi ska bli fler. Ledningen satsar mer och då måste vi också göra det. Ju fler vi är ju starkare blir vi.