Förhandlingarna som brutit samman handlar om lön och villkor för 750 000 anställda i både kommun, stat och region.

Av de totalt 440 000 personer som är varslade om lockout är 250 000 anställda i kommunerna – det är runt hälften av alla kommunanställda. Den siffran kan jämföras med andelen kommunanställda som varslats om strejk, vilket handlar om 10 procent.

Flera fackförbund är del av konflikten. FOA, som är Kommunals systerorganisation i Danmark, är det största facket för offentliganställda.

– Arbetsgivarens omfattande lockoutvarsel är att jämföra med totalt krig från deras sida. Det betyder att de är beredda att stänga ner hela den offentliga sektorn. Jag tror att de bereder vägen för ett snabbt regeringsingrepp, säger FOA:s ordförande Dennis Kristensen, till Fagbladet FOA.

Lockoutvapnet är en del av den danska modellen och därmed helt okej, menar Dennis Kristensen. Det är omfattningen av lockoutvarslet som får honom att se rött. Hans teori om varför arbetsgivarna lockoutar en så stor del av löntagarna handlar om två saker, säger han till Fagbladet. Att de vill tömma fackens strejkkassor och att de vill göra konflikten så omfattande att regeringen ingriper lagvägen.

Om fack och arbetsgivare inte når en lösning de kommande veckorna står Danmark inför en storkonflikt. Hela samhället kommer att påverkas när en stor del av de danska löntagarna inte arbetar på grund av strejk eller lockout. Stridsåtgärderna påverkar en halv miljon danskar direkt. Ännu fler kommer att drabbas indirekt när undersköterskor, sjuksköterskor, lärare, förskolepersonal, städare, poliser, socialarbetare, präster och kuratorer inte är på sina arbeten.

För svensk del kan följden bli inställd tågtrafik över Öresund. Tågtrafiken i Danmark och över Öresundsbron upphör om strejken inleds 4 april, är beskedet från Baneverket.

Både strejk och lockout kan dock skjutas framåt i två omgångar med två veckor vardera. Det beslutet fattas av danska Forlingsmannen (som kan jämföras med Medlingsinstitutet). Blir det så och parterna fortfarande inte kommit till någon lösning kan det bli så att stridsåtgärderna träder i kraft först i maj månad.

Konflikten handlar både om lön och andra arbetsvillkor. De offentliganställda vill ha löneökningar med 8,2 procent de kommande tre åren. Arbetsgivarnas bud ligger mellan 6,4-6,8 procent. Enligt DR Nyheder är det en skillnad på 1,3 miljarder danska kronor.

En opinionsundersökning som Berlingske Tidende presenterade i veckan visade att två av tre danskar anser att samhället har råd att ge de offentliganställda ”märkbara löneökningar.”

Danmark är också det land i Norden som har klart flest strejk- och lockoutdagar, visar statistik från Aalborgs Universitet som Finans.dk tagit del av. Mellan 2008-2016 hade Danmark 1089 antal förlorade arbetsdagar på grund av konflikt (per 1000 anställda) medan Sverige bara hade 44 dagar. De flesta av arbetsmarknadskonflikterna sker inom offentlig sektor. Detta trots att bara en tredjedel av de anställda i Danmark arbetar där.

I torsdags samlades 10 000 fackliga representanter från alla de över hundratalet fackförbund för offentliganställda till det största fackliga mötet i Danmarks historia. Det handlar om många fackförbund som går samman, och på andra sidan förhandlingsbordet sitter de offentliga arbetsgivarna från kommunerna, regionerna och staten samordnat.

För de statligt anställda är en minister chefsförhandlare. Liksom det är regionala och kommunala politiker som genom centralorganisationerna står bakom varslen för de kommunal och regionalt anställda, konstaterar Øresundsinstituttet.

22 procent av de offentligt anställda i Danmark är inte medlemmar i något fackförbund. Det betyder att 165 000 anställda står utanför konflikten och fortsätter arbeta vid en eventuell konflikt, rapporterar DR Nyheder.