En ung kvinna hamnar på en liten ort i övre Norrland nästan som av en slump (pojkvännen bor där men förhållandet tar slut så gott som medan flyttlasset går). Hon stannar ändå kvar och får jobb i den lokala mataffären och hyr in sig hos en gammal dam.
Varför hon stannar vet varken hon eller vi. Det här är inte en person som gör aktiva val, hon flyter med, passivitet är hennes tillstånd (nog så subversivt i vår tid). Hon har inga drömmar och inte direkt någon historia. Det är skickligt gjort men mitt förhållande till romanen blir ändå, i likhet med romanjagets, mest ett passivt accepterande.
