Överenskommelsen blev klar klockan två i natt, efter tio timmars förhandling mellan EU:s regeringar, EU-parlamentet och EU-kommissionen. Det var sjunde försöket att kunna enas. EU:s regeringar företräddes av Bulgarien som detta halvår är ordförandeland i Rådet som består av medlemsstaterna.

Alla detaljer i förslaget är inte kända. Men principen är att utstationerad arbetskraft från första dagen i ett annat land ska ha lika lön för lika arbete enligt kollektivavtal eller lag i det land där arbetet utförs.

LÄS OCKSÅ: Kompromiss ska stärka svenska kollektivavtal

Dessutom finns regler som garanterar ersättning för resor och boende samt en bra standard på det boende som erbjuds under tiden som arbetet pågår.

Överenskommelsen slår också fast att fackens rätt att strejka för bättre villkor inte begränsas av direktivet.

Efter tolv månader ska den utstationerade fullt ut följa värdlandets arbetsrättsliga regler och villkor. Denna tidsgräns kan förlängas med sex månader. Den vanligaste utstationeringen gäller i högst 3–4 månader.

Direktivet ska vara infört i alla medlemsländer senast två år efter att det har antagits på EU-nivå. Det är oklart när överenskommelsen slutgiltigt antas. EU-parlamentet och Rådet ska först säga ja eller nej till uppgörelsen.

Utstationeringsdirektivet reglerar villkoren i ”den hårda kärnan” som gäller lön, arbetstid, semester och annan ledighet. Pensioner och försäkringar omfattas inte.

Direktivet har varit ifrågasatt sedan Laval-domen 2007, där EU-domstolen kritiserade Byggnads för konflikten mot ett lettiskt företag som inte ville skriva på svenskt kollektivavtal när ett dotterbolag vunnit en upphandling om att bygga en skola i Vaxholm.

EU-domstolen slog fast att Byggnads krävde mer än vad som är tillåtet enligt utstationeringsdirektivet som talar om minimilön. Domstolens tolkning slog ned som en bomb i den fackliga rörelsen i Europa. Den hade utgått från att direktivet är ett golv, inte tak för vad som får krävas.

Sedan dess har de svenska facken och Socialdemokraterna drivit på för att ändra utstationeringsdirektivet. Motståndet har varit stort från arbetsgivare, borgerliga partier men också från länder och fackliga organisationer i öst.

Med tiden har de fackliga organisationerna i Östeuropa ställt sig bakom kraven.

Marita Ulvskog tror att även länderna i öst och de borgerliga partierna känner trycket att motverka social dumpning för att inte folkets motstånd mot EU ska bli för stort.

– Så det är fantastiskt att vi har kommit så här långt. Det här har varit den absolut viktigaste frågan för mig, säger hon.

Europafacket uppmanar i ett uttalande EU-parlamentet och Rådet (EU:s medlemsstater) att säga ja till uppgörelsen.

Svenska LO vill inte lämna någon kommentar innan de har fått ta del av texterna om vad uppgörelsen innehåller i detalj.